I december väntas riksdagen ta beslut om ett nytt försvarsbeslut som ska peka ut framtiden för Sveriges försvar. Men risken finns att beslutet är föråldrat redan innan det klubbats igenom.

Med Donald Trump i Vita huset ökar behoven av ett starkare försvar och det kan tvinga riksdagens partier att samlas för förnyade beslut redan i början av nästa år, med målet att vara klara till Nato-toppmötet i juni.

Överläggningarna kan tänkas ske inom ramen för försvarsberedningen eller som förhandlingar direkt mellan partierna.

Politisk kohandel väntas

Diskussionen handlar framförallt om att satsningarna i försvarsbeslutet kan behöva tidigareläggas, och att det kan krävas ännu mer pengar i det nya läget där varken USA eller den europeiska stormakten Tyskland, som genomlider regeringskris, framstår som fullt pålitliga.

Samtidigt väntas utökade försvarsanslag kräva politisk kohandel. Dels mellan partierna där Centerpartiet och Sverigedemokraterna redan varit ute och krävt ökade anslag. Dels mellan departementen, där försvarsdepartementet brukar vilja spendera och där finansdepartementet brukar vilja hålla igen.

Det som står klart är att klockan tickar, och att köerna för att köpa in vapensystem ökar när alla nu vill rusta på samma gång. För Sveriges del kommer det att handla om att köpa in vad man får tag i, snarare än att välja fritt.