Drygt 200.000 fingeravtryck finns hos Rikskrim. I systemet finns dömda brottslingar och misstänkta som senare visar sig vara oskyldiga. Enligt polisdatalagen ska oskyldiga och dömda som sonat sina brott tas ur registret.
Men någon aktiv gallring har inte skett under de sex år lagen funnits. -Det är en fråga om resurser, säger Gunilla Havebro, gruppchef på Rikskrims identifieringsrotel.
Fåtal bortplockade
Tekniska hinder och komplicerade regler uppges vara förklaringen till att oskyldiga finns kvar i det så kallade Afis, Automated fingerpring identification system.
Endast personer som är över 80 år eller har avlidit har tagits bort ur systemet, samt ett litet antal personer som själva skriftligen begärt att bli bortplockade.
Övergångsregler
Ett av problemen är att de register som polisen för över misstänkta och dömda inte går att samköra med fingeravtrycksregistret. Reglerna för gallring i registret är dessutom komplicerade, och det finns övergångsregler från Datainspektionen.
Från Datainspektionen är dock budskapet klart.
– Det är inte bra om det stämmer, säger Katarina Högquist som är jurist på Datainspektionen. Gallring ska ske, oavsett om man hänvisar till lagen eller övergångsreglerna, enligt Högquist.
Asylsökande
Bo Karlström, chef på Rikskriminalpolisens fingeravtrycksenhet, tycker att de har gjort vad som är möjligt.
– Jag har påtalat att vi måste ha informationen från belastningsregistret för att kunna gallra, men inte fått något svar, säger Karlström till TT.
I det kriminella registret finns även drygt 100.000 asylsökande, men när det gäller dessa verkar gallringen fungera. De ska tas bort kontinuerligt av Migrationsverket efter ett visst antal år, eller när den asylsökande blir svensk medborgare.
Fakta: Fingeravtrycksregistrering
I dessa fall ska fingeravtryck, signalement och foto tas och registreras:
- På person häktad misstänkt för brott.
- På person anhållen misstänkt för brott, men som är okänd och vägrar berätta vem han eller hon är eller antas ljuga om sin identitet.
- Om det behövs för att utreda brott på vilket fängelse kan följa får fingeravtryck och fotografi tas också av den som misstänks för brottet utan att vara anhållen eller häktad, men även av en person som inte är misstänkt för brottet.
Uppgifter ska gallras ur registret efter viss tid:
- När förundersökning eller åtal mot en misstänkt personen läggs ned eller när åtal ogillas.
- Senast, för en dömd, vid den tidpunkt då uppgifterna gallras ur belastningsregistret vilket vanligen innebär fem eller tio år efter avtjänat straff.
- I vissa fall får misstänktas avtryck sparas även om de formellt frias från misstankar.
För närvarande finns 205 000 kriminella registrerade i databasen Afis (Automated fingerprint identification system).
Dessutom finns 54 272 fingeravtryck från okända gärningsmän registrerade.
TT