1981 Miljöpartiet bildas. Medlemmarna har rötter i miljörörelsen, freds- kvinno- och kärnkraftsrörelserna. En god och hållbar miljö ska gå före ekonomisk tillväxt i samhället och enskildas materiella egendom.

1982 och 1985 Ställer partiet upp i riksdagsvalet, men lyckas inte få tillräckligt med röster för att nå fyraprocent-spärren.

1988 MP tar sig in i riksdagen med 5,5 procent av rösterna. För första gången på sjuttio år lyckades ett nytt parti ta sig in i riksdagen.

1991 Miljöpartiet får inte tillräckligt med röster i valet och åkte ur riksdagen.

1994 Lyckas vinna tillräckligt många röster och är tillbaka i riksdagen. Har sedan dess inte åkt ut.

1995 I EU-parlamentsvalet är partiet kritisk mot EU.  Partiet vill att Sverige ska gå ur EU-unionen. 

2002 Maria Wetterstrand och Peter Eriksson blir nya språkrör.

2008 Efter medlemsomröstning 2008 accepteras Sveriges medlemskap i EU, även om partiet fortsatt är EU-kritiskt.

2011 Gustav Fridolin och Åsa Romson blir nya språkrör

2014 Profilerar sig inom skolan, som blir huvudfråga inför valet 2014. Partiet säger nej till vinstuttag i välfärden och vill reglera friskolorna. Efter valet ingår Miljöpartiet i regeringen och får för första gången ministerposter. Det blir 6 stycken ministrar i regeringen.

2016 Åsa Romson avgår som miljöminister efter kritik. Hon kliver också av som språkrör. Istället blir det Isabella Lövin som blir nytt språkrör. Gustav Fridolin fortsätter som språkrör.

2017 Rekordlåga opinionssiffror i väljarstöd och paritet riskerar att åka ur riksdagen.

Gustav Fridolin – Utbildningsminister

Isabella Lövin – Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister

Peter Eriksson – Bostads- och digitaliseringsminister

Alice Bah Kuhnke – Kultur och demokratiminister

Per Bolund – Finansmarknads- och konsumentminister, samt biträdande finansminister

Karolina Skog – Miljöminister med ansvar för stadsutvecklingsfrågor