CLAUDE MARCUS – VILL INFÖRA SOCKERSKATT:
Claude Marcus, professor i barnmedicin vid Karolinska institutet, har länge förespråkat en skatt på socker i Sverige, framför allt som en metod för att motverka barnfetma och främja folkhälsan.
– En sockerskatt skulle fylla två funktioner. Dels har den symbolvärde. Den sänder en signal till samhället att det här är en fråga vi måste ta på allvar. Dels får den en effekt på konsumtionen och vi behöver minska konsumtionen av bland annat läsk och godis, säger han.
Hur hög tycker du att en sådan skatt bör vara?
– Det där är en fråga som en ekonom behöver svara på men jag tycker att en burk läsk skulle kunna kosta 25 procent mer.
Naturligt och tillsatt socker
Claude Marcus förespråkar en allmän skatt på varor som innehåller socker – oavsett om det är naturligt eller tillsatt socker.
– Det finns ingen anledning att gynna juice framför läsk till exempel. Det finns en ganska utbredd missuppfattning att juice är nyttigt men juicer med mycket naturligt socker är också onyttiga, säger han.
ANDREAS HÅKANSSON – KRITISK TILL SOCKERSKATT:
Andreas Håkansson är biträdande professor i mat- och måltidsvetenskap vid högskolan i Kristianstad. Han ställer sig mer frågande till införandet av en sockerskatt, även om den skulle ha positiva effekter för folkhälsan.
– Det går inte utifrån medicinsk eller folkhälsovetenskaplig forskning att bevisa att en sockerskatt behövs. Det är en politisk fråga och måste vara föremål för en ideologisk debatt, säger han.
Andreas Håkansson pekar på den så kallade substitutionseffekten, det vill säga att konsumenter ersätter en produkt med en annan.
– Vi äter inte söta produkter för att vi tror att de är nyttiga utan för att de är goda. Man kan tänka sig att om priset på sötsaker ökar kanske man ersätter dem med andra produkter som är goda, exempelvis chips, som inte nödvändigtvis är nyttigare.
Skapar ett skambeläggande
Dessutom tror han att en skatt på socker riskerar att skapa ett onödigt skambeläggande kring maten vi äter.
– Man kan tycka att det är snällt att visa människor tillrätta med hjälp av lagstiftning. Men det är samtidigt ett väldigt paternalistiskt sätt att tänka. Det blir en markering från staten, man säger att mat är något vi äter enbart för att det är nyttigt, allt annat blir belagt med skuld.
– Vår uppgift som forskare är att sprida så mycket kunskap som möjligt. Ingen ska vara okunnig om vad som är nyttigt och onyttigt. Men det är inte upp till oss att avgöra vad som är rätt att äta, säger han.