Textiltillverkning är en stor källa till klimatutsläpp i Sverige. Därför har frågan om en nationell insamling och sortering av textilier diskuterats i många år.
På uppdrag av regeringen utredde Naturvårdsverket frågan 2014. Men trots förslag på åtgärder, som till exempel ny lagstiftning och tydlig ansvarsfördelning till producenter eller kommuner, saknas fortfarande politiska beslut.
– Det är frustrerande att det inte finns ny lagstiftning på plats trots att det varit diskussioner om ett nationellt insamlingssystem i flera år, säger Yvonne Augustsson, handläggare på Naturvårdsverket.
Över hälften av de textilier som slängs varje går att återanvända, enligt Naturvårdsverket.
– Gamla textilier får i dag kastas i brännbara hushållssopor och eldas upp i stället för att de sorteras ut. Det är ett resursslöseri eftersom det krävs stora mängder vatten, energi och kemikalier för att producera textilier och det påverkar både miljö och klimat, säger Yvonne Augustsson.
Oeniga politiker bromsar beslut
Det som kärvar är att politikerna inte lyckas komma överens om vem som ska ha ansvar för insamlingen och sorteringen. Den avgående regeringen vill att kommunerna ska ansvara för och samla in textilierna. De tycker också att insamlingen ska ske i närheten av där man bor.
Men det tycker inte Alliansen som i stället vill ge producenterna, alltså handeln, ansvaret. Ett sådant producentansvar finns i dag till exempel för batterier, förpackningar och elektronik.
– Det är viktigt med ett producentansvar, eftersom vi ser att avfallet på sikt kan bli en ny råvara för textilproduktion. Det kan också bidra till att det görs mer miljövänliga återvinningsbara material. Om kommunerna får ansvar finns det risk att insamlingen bara blir en dyr kostnad utan ansvar för branschen, säger Kristina Yngwe (C), ordförande i miljöutskottet.
Det som ytterligare komplicerar frågan är att det i dag finns en rad olika frivilliga insamlingssystem i gång och vad som händer med dessa storskaliga insamlingar vid en omställning.
Nya EU-direktiv om ett insamlingssystem år 2025
Ett nytt EU-direktiv innebär att Sverige måste ha ett nationellt insamlingssystem för textilier på plats senast år 2025. I våras samlades partierna för en blocköverskridande diskussion. Men den mynnade inte ut i någon politisk överenskommelse.
Miljöminister, Carolina Skog (MP), har inte velat kommentera det tidigare arbetet eftersom regeringsfrågan varit oklar, men säger att regeringskansliet jobbar vidare med ny lagstiftning för att Sverige ska leva upp till de nya kraven 2025.
Kräver politiskt beslut om ansvaret
Nu börjar tålamodet tryta hos producenterna, alltså handeln och kommunerna. De efterlyser en dialog mellan parterna och ett politiskt beslut, tidigare än vad EU-direktivet kräver.
– Det går inte att bygga upp en infrastruktur utan ett tydligt politiskt beslut. Det måste komma en tydlig rollfördelning och ansvarsfördelning annars riskerar det hela att stå helt still, säger Weine Wiqvist, vd på Avfall Sverige.
– Det är helt centralt att det kommer ett politiskt beslut och ny lagstiftning snart. Det behövs en långsiktig lösning och ett regelverk på plats, säger Magnus Nikkarinen, hållbarhetsansvarig på Svensk Handel.
Så mycket samlas in
Vår konsumtion av kläder och tyger har ökat stadigt i takt med allt bredare utbud av billiga varor. Svensken köper numera omkring 14 kilo nyproducerade textilier varje år. Samtidigt kastar vi närmare 8 kilo kläder och tyger per år, trots att hälften av det som slängs är i bra skick och skulle gå att använda igen.
Omkring 3,8 kilo kläder per person skänker vi till klädinsamlingar hos frivilligorganisationer. Vi har blivit bättre på att skänka kläder, men vi är sämre på att återanvända och köper bara 0,8 kilo begagnat via ”second hand” om året.
Källa: Naturvårdsverket