Nu har Sverige och Finland fått status som officiellt inbjudna medlemmar i Nato. Den 5 juli undertecknade Natoländernas ambassadörer Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll och i anslutning med mötet överlämnade då Sveriges regering ett “letter of intent” som var undertecknat av utrikesminister Ann Linde (S).  

I brevet framgick det bland annat att Sverige är berett att sätta in militära styrkor för ”alla alliansens uppdrag” och ”accepterar kärnvapnens avgörande roll”. Experten William Alberque, direktör vid International Institute for Strategic Studies (IISS) bedömde i samband med detta att brevet sannolikt kommer innebära att Sveriges stridsflygplan kan ge stöd åt andra Nato-länders stridsflygplan om de ska genomföra uppdrag med kärnvapen. 

UD: ”Sverige fattar sina egna beslut”

Nu säger utrikesdepartementet att Sverige behåller sin politiska självständighet och fattar sina egna beslut – men att man fortfarande omfattas av organisationens kärnvapendoktrin. 

” Så länge kärnvapen existerar kommer Nato att förbli en kärnvapenallians. Medlemmar i Nato omfattas av organisationens kärnvapendoktrin, där kärnvapen utgör den sista och yttersta delen av alliansens avskräckningsförmåga. [...] Nato är en försvarsallians. Ett medlemskap i Nato medför inte att Sverige måste placera kärnvapen på sitt territorium”, skriver UD till SVT.

Möjligt skydd av kärnvapenbaser 

Enligt experten William Alberque är det sannolikt att Sverige kan behöva skydda enskilda länders baser där kärnvapen förvaras, genom att exempelvis tillhandahålla extra bevakning av anläggningarna. Bedömningen bestrids inte av UD. 

”Sverige kommer som Natomedlem att bidra till säkerheten och till det kollektiva försvaret av samtliga medlemsstater. Beslut om hur och var Sverige skulle bidra vid en kris kommer även fortsatt att fattas av Sverige. Sverige är ännu inte medlem i Nato och ingår inte i Natos gemensamma försvarsplanering. Hur svenska bidrag skulle komma att se ut kommer att diskuteras i ett senare skede”, skriver UD.