Under 2015 sökte drygt 160 000 personer asyl i Sverige. Av dem har knappt 100 000 i dag fått uppehållstillstånd. Och av dem är 67 500 över 16 år.
SCB har på SVT:s begäran tagit fram siffror på hur de försörjer sig i dag. Enligt myndighetens inkomststatistik är det ungefär en tredjedel som betraktas som förvärvsarbetande, alltså har en årslön på mer än 96 000 kronor och inte andra inkomster som överstiger det.
De övriga två tredjedelarna har väldigt låga inkomster, studerar eller får olika typer av bidrag.
I Vingåker träffar vi Amina Bashir som kom från Somalia för drygt fem år sedan och nu går en jobbsökarkurs för nyanlända i kommunens regi. Under sina år i Sverige har hon varvat kurser med praktikplatser.
– Jag vill jobba i förskolan eller i skolan. Jag tycker om barn och vill hjälpa barn, säger hon.
Forskare: ”Ändras inte snabbt”
Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi, har skrivit mycket om flyktingars möjlighet på arbetsmarknaden. Han är inte förvånad över siffrorna som SCB har tagit fram:
– Det tar lång tid för flyktingar att komma in på arbetsmarknaden. Det har sett ut så här i 40 år. Nu har covid 19-pandemin också försvårat möjligheterna. Det här ändrar sig inte snabbt, så om fem år tror jag att det ser ungefär likadant ut, säger Mats Hammarstedt, som jobbar på Linnéuniversitetet i Växjö.
Ahmed Gaál är arbetscoach på Vingåkers kommun. Han kom själv till Sverige från Somalia för 15 år sedan och säger att för den enskilde handlar det mycket om vilken inställning man har.
– Det är viktigt att man vill lära sig. Man måste ha en strategi och förstå vad det är man behöver, säger han.
Fler siffror om de som kom till Sverige 2015 – så försörjer de sig:
31 procent är förvärvsarbetande. Innebär att personen har en årslön på mer än 96 000 kronor och inte andra inkomster som överstiger det
17 procent har etableringsstöd.
8 procent har ekonomiskt bistånd som huvudsaklig försörjning.
12 procent har studiebidrag.
5 procent har arbetsmarknadsstöd.
3 procent har föräldrapeng eller sjukpenning.
Övriga har väldigt låga inkomster, studerar eller får olika typer av bidrag.
Fler kvinnor (27 procent) än män (12 procent) har etableringsstöd.
Fler män (42 procent) än kvinnor (19 procent) har lön som huvudsaklig försörjning och löneinkomster över 96 000 om året.
En majoritet av männen i åldersgruppen 25-39 år (58 procent) har lön som huvudsaklig försörjning och löneinkomster över 96 000 om året.
Så gjordes undersökningen:
Vi har bett SCB att ta fram statistik över de personer som är 16 år och äldre, som sökte asyl i Sverige 2015 och som i dag har fått antingen permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd. Det rör sig om cirka 67 500 personer. Statistiken visar är hur dessa personerna försörjde sig under 2019.
Vi har även försökt få fram uppgifter om de som kommit som anhöriginvandrare till de som kom hit 2015, men utan framgång. Det har inte varit möjligt att få fram den statistiken från Migrationsverket på hanterligt sätt.
Källa: Statistiska centralbyrån, inkomster för 2019
Här är den största intäktskällan för de som kom som flyktingar för fem år sedan
• Löneinkomster över 96 000 kronor: 34 procent
• Etableringsersättning eller ekonomiskt bistånd: 25 procent
• Studiemedel: 12 procent
• Övrigt 13 procent
• Löneinkomster under 96 000: 8 procent
• Inga, eller väldigt låga inkomster (Inkomster under 10 000 2019): 4 procent
Hur många förvärvsarbetar?
2019 var 31 procent av de som kom som flyktingar förvärvsarbetande. Motsvarade siffra för riket är 54 procent. I vår specialstuderade grupp är det framför allt männen som jobbar, 38 procent av dem är förvärvsarbetande mot enbart 18 procent av kvinnorna.
Andelen som förvärvsarbetar varierar förstås också med åldern, så mest intressant är att titta i gruppen 25-55 år. Andelen som räknas som förvärvsarbetare i riket låg 2019 på 79 procent, men stannar på 41 procent i gruppen som kom till Sverige för fem år sedan. Den genomsnittliga sammanräknade förvärvsinkomsten är betydligt mer blygsam i den senare gruppen, 253 500 kronor jämfört med riksmedelvärdet som låg på 434 800 kronor 2019.
* En person räknas som ”förvärvsarbetande” om SCB:s inkomststatistik när dess löne- och företagarinkomst överstiger två basbelopp. Löne- och företagarinkomsten måste också vara mer än hälften av den totala förvärvsinkomsten. (Förvärvsinkomst är förutom lön också A-kassa, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från Försäkringskassan).
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)
Så gjordes undersökningen
SVT gav Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att ta fram statistik på alla individer som kom som flyktingar 2015 och i dag har fyllt 16 år och har uppehållstillstånd i Sverige (tillfälligt eller permanent). Det rör sig om 67 556 individer.
• Dels har vi tittat på individernas totala inkomster (exempelvis ersättning för arbete, studiemedel och olika typer av bidrag) och grupperat dem efter deras största inkomstpost. Statistiken svarar på vilken inkomst som är en persons huvudsakliga försörjning.
Om en person exempelvis hade 150 000 i löneinkomster, 44 000 i barn- och bostadsbidrag och 10 000 i föräldrapenning så är löneinkomsten den största inkomstposten och det kommer att räknas som personens huvudsakliga försörjning.
• Dels har vi tittat specifikt på förvärvsinkomster för att få ett mått på hur många av de som kom som flyktingar 2015 som försörjer sig på ett arbete, och hur deras inkomster ser ut.
• Vi har även bett SCB att ta fram motsvarande data för riket för att kunna jämföra inkomster och förvärvsarbetsgrad. Framför allt har vi, med SCB:s hjälp, fått ett mått på hur många förvärvsarbetare som finns i riket och bland dem som kom som flyktingar för fem år sedan.