I en stor undersökning har myndigheten Barnombudsmannen samtalat med 150 nyanlända barn om deras hälsa. Många har berättat om sömnproblem, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet. Under asylprocessen kan barn som initialt mådde bra, börja uppvisa en försämrad psykisk hälsa. De som redan mådde dåligt när de kom till Sverige riskerar att må ännu sämre.
– En del har ju burit med sig svåra saker från flykten till Sverige. Då är frågan om de har fått hjälp att bearbeta det de har varit med om. Andra har kunnat må sämre under en ganska utdragen asylprocess i väntan på besked, säger Fredrik Malmberg, Barnombudsmannen.
– I början, säg första halvåret, så finns det mycket hopp för ungdomarna. Efter det här halvåret händer det nånting som gör att det blir utdraget. Sen är det många som ramlar ner, säger Maria Zetterman, kurator som jobbar med unga nyanlända på Blackebergs Gymnasium.
Värst mår ensamkommande flyktingbarn
Barnombudsmannen skickade även ut en enkät till elevhälsan på 1.000 skolor runtom i Sverige. Av de 60 procent som svarade hade knappt 400 skolsköterskor relevant erfarenhet för att besvara frågorna. Personal på elevhälsan bekräftar barnens berättelser om oro och ångestrelaterade symptom. Värst mår de ensamkommande flyktingbarnen, både i början och när det gått en tid.
På Blackebergs Gymnasium har man utökat resurserna till elevhälsan, just för att behovet hos de nyanlända bedöms som stort.
– Det är många som kommer till mig, många som rycker och drar. Och ofta uppfattar lärare att det inte funkar så bra. De (barnen) är här i skolan och försöker, men många orkar inte. Det som ofta i samtal kommer upp är sömnsvårigheter, man har svårt att koncentrera sig, huvudvärk, man kanske är ledsen, säger Maria Zetterman, kurator för nyanlända på Blackebergs gymnasium.
Brister i vårdkedjan
Enligt Barnombudsmannens enkätundersökning har många nyanlända barn inte fått en första hälsoundersökning innan de börjar i skolan. Elevhälsan blir då den första instansen som kan uppmärksamma barnens hälsosituation och välmående. Skolsköterskor och skolkuratorer har fått axla ett stort ansvar för de unga nyanländas hälsa.
Dessutom brister det i vårdkedjan när elevhälsan försöker skicka vidare barnen till andra vårdgivare. Hälften av skolsköterskorna rapporterar att samarbetet med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) fungerar ganska eller väldigt dåligt.
– Det är väldigt allvarligt eftersom att många av de här barnen faktiskt mår oerhört dåligt psykiskt och behöver stöd. Ett konkret exempel är att vi har fått svar där skolsköterskor menar att man kan få tillbaka ett barn därför att man på vårdcentralen eller BUP säger att barnet inte har ett fullständigt personnummer och alltså inte kan ta emot barnet. Det är naturligtvis helt oacceptabelt att det är så, säger Fredrik Malmberg, Barnombudsmannen.
”Många som är oroliga för avslag”
Många barn oroar sig över sin asylansökan, som det kan ta lång tid att få svar på. Under tiden lever de unga i ovisshet.
– Många är väldigt, väldigt oroliga över att få avslag. Det är en ny situation i den bemärkelsen att det är så många som är oroliga för avslag. Så blir det när det är fler som söker, vi har fler större klasser på skolorna, säger kurator Maria Zetterman.
Vad vore den bästa lösningen för att nyanlända unga ska må bättre?
– Att få snabbare beslut från Migrationsverket. Om man får drömma.
Not: Barnombudsmannens slutgiltiga rapport publiceras i mars 2017.