Bakgrunden är de senaste årens utveckling där tjänstesektorn växer, framför allt i storstäder och större tätorter, medan industrijobben blir allt färre i glesbygd och på bruksorter.
– Det viktigaste man kan göra är att uppmuntra den unga generationen på de här orterna att utbilda sig och ibland faktiskt söka sig därifrån, säger Clas Olsson till SVT.
– Sitter man kvar och väntar på industrijobben på en bruksort kommer man många gånger att bli besviken. Industrierna går i och för sig lysande ekonomiskt, men de anställer inte fler.
Utvecklingen tydlig
Urbaniseringen har länge varit en kontroversiell fråga i Sverige. Men hellre än att stanna kvar tycker alltså Clas Olsson att unga människor ska flytta dit jobben finns.
– Flytta eller pendla om det går. Många flyttar tex. från inlandet till Umeå för att utbilda sig och så stannar man kvar där eller flyttar vidare till Stockholm, säger Clas Olsson.
Politiker av olika partifärg har länge pratat om vikten av att hela Sverige ska leva. Utvecklingen är dock tydlig. Inflyttningen till större tätorter och storstäder fortsätter med oförminskad styrka. Och även om det finns undantag, tex. Kiruna och Åre- gruvnäring och turism – tror Clas Olsson att trenden är fortsatt urbanisering.
– Den långsiktiga utvecklingen går mot ytterligare urbanisering och den tycks vara svår att vända, säger han.
Turistorter klarar sig bättre
Den uppfattningen delas av professorn i nationalekonomi, Magnus Henrekson, chef för Institutet för näringslivsforskning
– Tyskland har mindre yta än Sverige och 80 miljoner invånare. Ändå talas det om avfolkning där. Då är det svårt att tänka sig att Sverige med 10 miljoner invånare inte ska avfolkas, frågan är bara hur lång tid det tar, säger han till SVT.
Han menar att orter som lockar turister kommer att klara sig även i fortsättningen, liksom orter som lever på en verksamhet som inte går att flytta, tex. en gruva.
– Har man ingen unik attraktionskraft är tendensen mot fortsatt avfolkning i små befolkningscentra entydig. När du inte kan få läkare att bosätta sig där, när du inte kan få ett apotek etablera sig, när du inta kan ha vårdcentraler, då söker sig människor därifrån och du hamnar i en negativ spiral som är svår att vända, säger han.
Positivt med urbanisering
Magnus Henrekson menar att det också finns positiva sidor av en fortsatt urbanisering och att det inte är självklart att motarbeta den.
– Ekologiskt är det fantastiskt. En människa som bor i en storstad gör av med oerhört mycket mindre energi och mycket mindre transportkoder. I och med att många bor tätt slås också kostnaderna ut på fler för infrastruktur, vatten och avlopp till exempel, säger han.