USA:s utrikesdepartement har beslutat att godkänna en eventuell försäljning av Patriot luftvärn till Sverige. Den maximala kostnaden som redovisas är 3,2 miljarder amerikanska dollar – omkring 25 miljarder svenska kronor.
Det framgår av den certifiering som USA:s Defense Security Cooperation Agency lämnat till kongressen på tisdagen. Vapenexport måste godkännas av myndigheten.
I ansökan till kongressen specificeras Sveriges önskemål. Om inte kongressen lägger in sitt veto eller ändrar ansökan kan förhandlingar inledas.
– Den förfrågan som FMV gjort är en maximal lista och en startpunkt för förhandling, säger Joakim Lewin som är ansvarig för planeringen av framtida projekt på Försvarets Materielverk (FMV).
Vill köpa 300 robotar
Sverige vill köpa fyra Patriotenheter med radar, ledning och avfyrningsramper samt utbildning av personal.
Enligt det officiella dokumentet som SVT Nyheter läst har Sverige fått tillstånd att köpa den senaste versionen av Patriot luftvärn, konfiguration 3.
Den mest kostsamma delen av affären blir robotar om affären går igenom kongressen.
Sverige vill köpa 100 robotar (GEM-3). De är större robotar med kraftigare laddning och längre räckvidd. De är optimerade mot flygplan. Den officiella räckvidden är 80 till 100 kilometer, enligt tidigare uppgifter.
Sverige vill också köpa 200 stycken PAC-3 robotar. Det är nyare och framtagna som skydd mot ballistiska robotar.
För drygt två veckor sedan placerades den ryska roboten Iskander-M permanent i den ryska enklaven Kaliningrad vid Östersjön. De kan bära antingen konventionell stridsdel eller kärnstridsspets.
Prisberor på tidshorisont
Försvarets Materielverk har tidigare sagt att kostnaden för nytt luftvärn uppskattas till omkring 10 miljarder kronor i det första skedet.
Men slutnotan kan förändras beroende på vilken tidshorisont och hur många robotar Sverige är berett att köpa totalt. 25 miljarder är ett absolut tak, inte ett definitivt slutpris.
– Vi har tagit till så att vi slipper fråga kongressen en gång till om vi behöver mer, säger Joakim Lewin på FMV.
Mer om luftvärn
Det luftvärn Sverige har i dag är utvecklat på 1960-talet och för den tidens möjliga hot. I måndags presenterade regeringen sin utredning om Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov.
Utredaren skriver att Sverige helt saknar luftvärn att skydda brigaderna.
Det franska luftvärnssystemet SAMP/T har tidigare funnits med som ett alternativ till amerikanska Patriot.
SAMP/T har tidigare beskrivits som ett mer mobilt luftvärn som är enklare att flytta på grund av mindre vikt och mindre personalstyrka. SAMP/T uppges också kunna skjuta i olika riktningar.
Regeringen beslutade i november 2017 att Sverige vill köpa Patriot av USA.
Ryska Iskander-M kan avfyra både ballistiska robotar och kryssningsrobotar.
En ballistisk robot skjuts upp med raketmotor till maximal höjd och faller sedan i hög hastighet enligt gravitationens lagar. Den är svår att bekämpa på grund av den höga hastigheten.
En kryssningsrobot kan styras hela vägen mot ett mål och flyga på låg höjd. Kryssningsroboten blir därmed svårare att upptäcka och kan anfalla från ett oväntat håll.
En koordinerad attack med ballistiska robotar och kryssningsrobotar blir betydligt svårare att försvara sig mot.
Källa: SVT/FOI/Regeringen