Det är Litauens försvarsminister som har sagt att ett permanent förband med robotarna Iskander-M anlänt på måndagen till den ryska enklaven Kaliningrad mellan Polen och Litauen. 

Reuters och flera andra andra stora internationella medier i Europa, Nordamerika och Asien har rapporterat om det nya vapnet vid Östersjön.

– Det är ytterligare ett led i en trend att placera ut vapen med längre räckvidder och som är kapabla att bära både konventionella stridsdelar och kärnvapen, säger forskningsledaren Fredrik Westerlund vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Långtidsplan

Utplaceringen av den markbaserade roboten är planerad sedan nästan ett decennium, berättar Westerlund. Men det är fortfarande många frågetecken om det nya ryska vapnet. Det har tidigare varit i Kaliningrad under övningar, men sedan flyttats till andra delar av Ryssland.

– Huruvida ombeväpningen nu är slutförd, och delar av eller hela brigaden idag är insatsberedd, är svårt att avgöra. Vi får dock räkna med att åtminstone en bataljon ur brigaden i närtid kan vara insatsberedd och att hela förbandet blir fullt ut ombeväpnat och insatsberett med Iskander-robotar under detta år – troligen redan under första halvåret, uppger Fredrik Westerlund.

150 till 200 mils räckvidd

Enligt FOI är det väntat att ombeväpningen skulle inledas första kvartalet 2018. Men Fredrik Westerlund nämner två nya omständigheter som komplicerar situationen.

Den teoretiska räckvidden på vapnet är 500 kilometer, vilket är maximal räckvidd enligt INF-avtalet mellan USA och dåvarande Sovjetunionen.

Enligt FOI är kryssningsroboten troligen konstruerad så att den efter modifiering kan nå 1.500 till 2.000 kilometer. Det innebär att Iskander-M i framtiden skulle kunna nå stora delar av Europa från Kaliningrad.

Kryssningsrobot och ballistisk missil

Den andra omständigheten som komplicerar, enligt FOI är att Iskander-M kan skjuta både kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

En ballistisk robot skjuts upp med raketmotor till maximal höjd och faller sedan i hög hastighet enligt gravitationens lagar. Den är svår att bekämpa på grund av den höga hastigheten.

En kryssningsrobot kan styras hela vägen mot ett mål och flyga på låg höjd. Kryssningsroboten blir därmed svårare att upptäcka och kan anfalla från ett oväntat håll.

En koordinerad attack med ballistiska robotar och kryssningsrobotar blir betydligt svårare att försvara sig mot.

– Så länge Ryssland efterlever INF-avtalet så är räckvidden begränsad till under 500 kilometer, men man måste ta hänsyn till möjligheten att den sannolikt är byggd för att efter modifieringen nå längre, säger Fredrik Westerlund.

”Hotar ingen”

Ryska Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger i en kommentar till nyhetsbyrån Tass att landet har suverän rätt att placera vapen på sitt territorium och att landet aldrig hotat eller hotar någon.

Ny kärnvapenpolicy

USA har nyligen presenterat sin nya kärnvapenpolicy, som innefattar nya taktiska kärnvapen med mindre laddningar och bättre träffsäkerhet. Ryssland, Kina och Iran har riktat häftig kritik mot USA för den nya policyn.