Sverige har en tradition att inkludera alla kostnader i förvaltningsavgiften. Fonder utanför Norden har dock ibland en mängd olika avgifter som försvårar jämförelser.
SVT:s granskning har visat att utländska fonder ofta har högre avgifter. Det är ibland också svårare att veta exakt vad de kostar. Över hälften av alla 850 fonder i PPM systemet är i dag utländska, och de vanligaste är Luxemburgbaserade fonder.
LÄS MER: SVT granskar: Så förlorar du på utländska pensionsfonder
Flera extra avgifter
För Luxemburgfonder som är de vanligaste utlandsfonderna inom PPM är det som kallas förvaltningsavgift bara en del av sanningen. Det kan tillkomma köpavgift, säljavgift, marknadsföringsavgift, kostnader för revision och annat. Dessa kostnader läggs ovanpå förvaltningsavgiften, och ska betalas av den som sparar i fonden.
Denna uppsjö av olika avgifter gör det mycket svårt att jämföra vad olika fonder kostar.
Svenska fonder har i genomsnitt en förvaltningskostnad på 1,15 procent. Siffran för Luxemburgfonder är 1,51. Redan är det dyrare. Men den verkliga skillnaden är ännu större. Räknar man in alla avgifter stannar de Sverigebaserade fonderna på 1,16 procent – där finns nästan inga ytterligare avgifter. Men Luxemburgfonderna springer upp till 1,90 procent.
Inom PPM systemet finns stora rabatter, då minskar avgifterna, men skillnaderna består: 0,36 procent för Sverigebaserade fonder, 0,63 på Luxemburgfonder.
Lyfter fram den lägre förvaltningsavgiften
För att underlätta jämförelser har man på senare år infört en EU-standard, ett begrepp som kallas årliga avgifter, på engelska ongoing charges. I den årliga avgiften måste de flesta extraavgifter vara inräknade.
Den årliga avgiften måste skrivas ut i fondens faktablad, men när fonder säljs och marknadsförs så finns fakta om de totala avgifterna ibland bara i det finstilta. Istället lyfter man fram den lägre förvaltningsavgiften.
Förvaltningsavgift är det begrepp vi historisk använt i Sverige och är bekanta med, men kan vara förrädiskt.
Dubbelt så hög avgift
I PPM-systemet finns fonder där de totala avgifterna är nära dubbelt så höga som förvaltningsavgiften. Morgan Stanleys Emerging markets fond har förvaltningsavgift 1,6 procent. Men årliga avgifter ligger på 2,95 procent. JPM:s global Dynamic, har förvaltningsavgift 1,5 procent – totalt 2,81 enligt EU:s mått.
Slår man på det populära nätföretaget Avanzas hemsida är det förvaltningsavgiften som står stort i presentationen av en Luxemburgfond och dess grundfakta. Handelsbankens Fondtorg skriver under ”Handel och avgifter” också bara ut förvaltningsavgiften. Först längre ner på sidan finns information om att det kan tillkomma ytterligare avgifter. Men för att få veta vilka måste man själv klicka vidare och leta upp fondens faktablad.
På Pensionsmyndighetens hemsida anges den årliga avgiften, om man vet vad man skall leta efter. Totalt sett blandas många olika begrepp och siffror och det gör det krångligt att jämföra.
Det finns exempelvis fonder som redovisar 0 procent i årlig avgift, men som samtidigt har mycket höga provisioner – det vill säga höga kostnader om fonden skulle gå bra. De räknas inte in i begreppet årlig avgift. Därmed kan det vara snårigt att få fram relevant fakta och att jämföra olika fonder.
I årlig avgift är vissa avgifter säljavgifter. Det betyder i praktiken inte så mycket om man har sin fondandelar väldigt länge.
Sedan ett antal år används i Sverige det som kallas ”Normanbelopp”. Det är en teoretisk beräkning som försöker täcka in vad det kommer att kosta totalt att spara 1000 kronor i månaden i 10 år. Normanbeloppet, som anges i kronor, blir ett belopp som täcker de flesta avgifter och är precis som ”årlig avgift” ofta bra att titta på när man jämför utlandsregistrerade fonder med svenskregistrerade.