Den påskyndade utredningen om visitationszoner har på torsdagen överlämnats till regeringen.

Förslaget om visitationszoner, eller säkerhetszoner som utredaren vill kalla det, handlar om att upprätta tillfälliga områden där polisen ska kunna visitera personer, inklusive barn, utan konkret misstanke om brott.

– Det finns ett behov av bättre förutsättningar för polisen att kroppsvisitera och också göra husrannsakningar i fordon för att söka efter vapen och farliga föremål. Syftet ska vara brottsförebyggande, säger Karin Erlingsson på en gemensam pressträff med justitieminister Gunnar Strömmer (M).

– En säkerhetszon ska vara av synnerlig vikt för att förebygga eller förhindra den aktuella brottsligheten, säger Erlingsson.

Polisens beslut

Beslut om en säkerhetszon ska fattas av polisen och det ska omfatta ett område där risken bedöms som påtaglig. Beslutet får gälla i högst två veckor, men med möjlighet till förlängning. Det kan också överklagas.

Inom zonen ska polisen ha utökade befogenheter att kroppsvisitera och genomsöka fordon. Alla ingripanden ska protokollföras.

Karin Erlingsson anser att det bör krävas faktiska omständigheter – som tips och underrättelser – för att ingripa mot en viss individ.

– Det kan handla om att en person ingår i en viss riskprofil, har varit involverad i allvarlig våldsbrottslighet, klär sig på ett visst sätt eller beter sig avvikande. Det kommer aldrig gå att motivera ett ingripande på grund av etnicitet och nationalitet, säger Erlingsson.

”Ett lägre ställt krav”

Det låter som ett ganska lågt ställt krav?

– Det är klart att det blir ett lägre ställt krav än de bestämmelser som finns för polisen i dag, men det måste finnas något som man kan dokumentera, att man kan koppla personen till en risk för att det ska inträffa den här typen av våldsbrottslighet i området, säger Erlingsson.

Ni sätter inga begränsningar för områdena, kan det gälla en hel stad?

– Det kommer inte gälla en hel stad. Jag ser typiskt framför mig en stadsdel eller ett begränsat område, svarar Erlingsson.