På tisdagen tog sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson emot slutbetänkandet från Utredningen om förändringar i den svenska abortlagen. Syftet med utredningen var att se över om lagstiftningen från 1975 kan moderniseras, och har bland annat innefattat hur medicinsk abort kan göras i hemmet.

Utredningen föreslår att kravet på att en abort ska utföras på en vårdinrättning ska slopas. Det ska i stället vara möjligt att göra abort helt i hemmet, till skillnad från i dag då den första tabletten man får vid medicinsk abort måste tas på en sjukvårdsinstans och den andra hemma.

– Det innebär en ökad flexibilitet för den som går igenom aborten och minskar fysiska besök på en vårdinrättning, säger den särskilda utredaren Inga-Maj Andersson, på en pressträff med sjukvårdsministern.

Rätten till abort ska tydliggöras

Dessutom föreslår man att det ska införas ett tydliggörande i lagen om att den som är gravid alltid har rätt att göra abort till och med utgången av den 18:e graviditetsveckan.

– Rätt till abort innefattar även ett professionellt och icke-dömande bemötande, och man ska också ha möjlighet att välja behandlingsmetod vid abort, säger Andersson.

Utredarna vill också se ett stärkt ansvar för barnmorskor, där barnmorskor ska kunna skriva ut abortläkemedel, i stället för endast läkare som i dag.

– Det innebär att i abortlagen ska det inte anges någon särskild yrkeskategori som är behörig, utan det är kunskap och kompetens som ska avgöra vem som gör vad.

Läkemedelsverket och Socialstyrelsen bör därför, enligt utredningen, få i uppdrag av regeringen att ta fram föreskrifter kring förskrivningsrätt.

Moderniserat språk

Man föreslår också att abortvård endast ska tillhandahållas av hälso- och sjukvårdsverksamheter som är särskilt anpassade för ändamålet. Det ska också finnas tillgång till läkare med relevant kompetens.

En modernisering av språkbruket föreslås även i lagen. Ordet ”havandeskap” ska ersättas med ”graviditet” och ordet kvinna ska i stället heta ”den som är gravid”.