– Det allvarliga säkerhetspolitiska läget gör att behovet av att snabbt höja det svenska underrättelsesystemets samlade förmåga brådskar, säger Maria Malmer Stenergard.

Regeringen har nu skickat ut en lagrådsremiss över de lagändringar som behövs för den nya myndigheten, som får namnet Sveriges utrikes underrättelsetjänst, förkortat Und. Tanken är att den ska samla information om andra länder samt upptäcka hot mot Sverige i form av terrorism, cyberattacker och andra säkerhetsrisker.

Tar över från militären

Vid årsskiftet ska verksamheten vara i gång och rekryteringen av personal pågår redan för fullt. Myndigheten ska ge regeringen egna underrättelser om den allt mer oförutsägbara omvärlden:

– Den nya utrikes underrättelsetjänsten kommer att ta över delar av den militära underrättelsetjänstens uppgifter och arbeta mycket nära Försvarsmakten, FRA och Säpo, säger Maria Malmer Stenergard.

Förhoppningen med att ha både en civil och en militär underrättelsetjänst är att fördelningen av uppgifter och ansvar ska bli tydligare och att hela hotbilden mot Sverige kan täckas in på ett bättre sätt. En viss överlappning är enligt regeringen inte en nackdel.

Försvarsmakten: För bråttom

Förslaget om att starta en civil utrikes underrättelsetjänst lades fram i juni 2025 i en utredning ledd av den tidigare moderata stats- och utrikesministern Carl Bildt. I den konstaterades att Natomedlemskapet, det skärpta säkerhetsläget och den tekniska utvecklingen gjort att regeringen inte bör förlita sig på enbart militärens underrättelser utan även skaffa sig tillgång till egna.

Förslaget har fått kritik från bland annat Försvarsmakten, som anser att tidsplanen är för snäv och att omorganisationen kan äventyra samordningen och störa det underrättelsearbete som redan pågår.

– Det finns en oro att det ska uppstå luckor i arbetet som Ryssland i så fall skulle kunna utnyttja. Dessutom har det kommit kritik som går ut på att den nya myndigheten skulle hamna alltför nära regeringen, säger SVT:s säkerhetspolitiska reporter John Granlund.