Ett exempel på tankefel en del gör när de tolkar opinionsundersökningar är att tro att vissa partier alltid överskattas eller underskattas i mätningarna. Om mätningarna fungerar som de ska har de lika mycket fel över som under sanningen, enligt Per Oleskog Tryggvason, valforskare vid Göteborgs universitet.
Han nämner Sverigedemokraterna som inför båda valen 2014 och 2010 underskattades i opinionsundersökningarna.
– Kanske satte det sig i folks medvetande att mätningarna alltid underskattar dem. Men 2018 visade det sig att så inte var fallet – då var det både under- och överskattningar av partiet, säger han.
Hur nära är opinionsundersökningarna sanningen?
– Det historiska snittet är att de avviker ungefär 1 procentenhet per parti. Så det är ungefär det vi kan förvänta oss även i år.
Hör om fler tankefällor när vi tolkar opinionsundersökningar i klippet.
Ordlista: Termerna att hålla koll på
Bas: Den mängd svar/intervjuer som undersökningens resultat bygger på.
Bias: Snedvridning; tillstånd som avviker från vad som väntas. Systematiskt fel. Vanligtvis är det bortfall som kan orsaka att en undersökning blir biased.
Bortfall: De individer man har planerat att undersöka, men som man ej fick något svar från.
Felmarginal/statistiskt säkerställd: Det finns alltid en slumpmässig felaktighet i en mätning. Om ett parti har ökat eller minskat så lite att det ligger inom felmarginalen är förändringen med andra ord inte statistiskt säkerställd. Då är det inte säkert att det faktiskt skett en förändring. Om läget för ett parti å andra sidan ändrats mer än felmarginalen – jämfört med förra mätningen – är förändringen statistiskt säkerställd.
Population: Den fullständiga samlingen av enheter från vilka data insamlas. När det gäller opinionsundersökningar är populationen samtliga röstberättigade personer i Sverige.
Vägning: En metod där över- och underrepresenterade grupper i ett undersökningsmaterial tilldelas en vikt som motsvarar gruppens relativa storlek i förhållande till populationen. Anta att 250 män respektive 450 kvinnor svarar på en undersökning. Då är kvinnorna relativt sett överrepresenterande. Vid ett vägningsförfarande kan man ”väga upp” männens svar och ”väga ner” kvinnornas svar.
Källor: Kantar/Sifo, TT