– Våldshändelserna har ökat och frågar man ambulanskollektivet som blir svaret att något måste göras, säger Alarms förbundsordförande Henrik Johansson.

2013 rapporterade skyddsombuden 181 fall av ”mycket hotfulla situationer med våldsinslag”. 2014 hade siffran stigit till 244.

I dag släppte fackförbundet siffran för 2015, som nu stigit till 386 fall. Det är mer än en fördubbling på två år.

Var femte drabbad

Alarm är ett av de största fackförbunden bland ambulanspersonal med 1.700 medlemmar. Utslaget på medlemmarna betyder de senaste siffrorna att drygt var femte medlem drabbats av hot eller våld under det gångna året.

Benägenheten att rapportera kan såklart ha stigit bland ambulanspersonalen, men fackförbundet tror snarare att förklaringen finns i samhället. Och att riskerna därmed har ökat.

– Det rådet inget tvivel om att det grova våldet och den organiserade brottsligheten ökar och tar sig nya uttryck. Att vårda personer som har blivit sönderslagna, skjutna hör numera till vardagen, säger Henrik Johansson.

”Behövs en kraftfull markering”

För att vända trenden kräver förbundet att straffen skärps för de som ger sig på ambulansen.

– Det behövs en kraftfull markering från lagstiftarens sida att det är förenat med sträng påföljd att angripa oss som kommer för att hjälpa.

Vad får dig att tro att våld och hot mot er minskar med skärpta straff?

– Det är inte säkert att de minskar per automatik. Men det är en klar och tydlig markering att så här gör man inte.

SKL: Inte tillräcklig statistik

Fackförbundet kräver bland annat också en medföljande skyddsbil vid nattarbete. Detta kan vara en befogad åtgärd

i vissa fall, menar Sveriges kommuner och landsting, SKL, som företräder många av kunderna, sjukhusen.

Däremot menar SKL att det inte finns tillräcklig statistik för att slå fast fackets bild att hot och våld verkligen ökar. De efterlyser ett bättre underlag och analys över vilka åtgärder som mest effektivt minskar riskerna.