Den grupp i befolkningen som i störst utsträckning säger att den ratar köttet för klimatets skull är kvinnor i åldrarna 30 till 49 som bor i Stockholm, Göteborg och Malmö – 33 procent svarar ”ja, absolut”.
SVT Nyheter träffar på två restaurangbesökare i Stockholm som hör till gruppen som skippar det röda köttet – främst nöt- och fläskkött – för miljöns skull.
– Ja det skulle jag säga. Jag har nog dragit ner och försökt dra ner i familjen. Äter lite mer fisk istället. Kanske mer vegetariskt också – även om barnen föredrar falukorv, säger Caroline Palm.
– Vi äter mycket fisk och kyckling. Jag har nog inte gjort ett jättemedvetet val att dra ner på kött, men ju mer man läser desto mer medveten blir man ju om det, säger Matilda Lembke.
Handlar dyrare kött
SVT:s fråga var: ”Har du själv gjort något för att minska din klimatpåverkan, till exempel genom att ändra din köttkonsumtion?”. 21 procent svarade ”ja, absolut”. 26 procent, drygt var fjärde, svarade ”ja, i viss mån”.
Dock visar mätningen att en majoritet, drygt hälften, svarade att de inte minskat på köttätandet. 17 procent svarade ”nej, knappast” och drygt var tredje, 35 procent, att de inte alls dragit ned på köttet.
Men statistik från Jordbruksverket visar att svensken minskat sitt köttätande, och det har även branschorganisationen Svenskt Kött märkt av.
– Vi har i dag konsumenter som är mer och mer medvetna. Vi ser att fler och fler handlar mindre – men samtidigt lite bättre och dyrare – kött. Då blir det lite mindre volym. Ofta handlar det om att välja det svenska köttet, säger Marie Forshufvud, vd på Svenskt Kött.
”Inget problem för svenska producenter”
Forshufvud tycker inte att minskningen är ett problem för producenter i Sverige. Det är förstås naturligt att branschorganisationen för svenska köttbönder rekommenderar närproducerat istället för importerat. Men det har också visat sig att gaserna i kornas magar – även svenska kor – har betydligt större påverkan på klimatet än transporter av livsmedel.
– Jo, det stämmer. Men det vi ser är att uppfödningen i Sverige är mer effektiv. En stor del av nötköttsproduktionen bygger på mjölkproduktion. Korna ger både kött och mjölk och det finns en effektivitet i detta och det gör att den svenska uppfödningen ger mindre belastning på miljön, säger Marie Forshufvud.
Vegetariskt utan att vara vegetarian
Det finns goda skäl att anta att även andra skäl ligger bakom lite minskat köttätande. Hur mycket pengar man har. Eller att man vill äta mer vegetariskt, till exempel på det sätt som så kallade ”flexitarianer” gör: äter vegetariskt ofta utan att för den skull vara vegetarianer. Vissa är mer nogräknade med vilket kött de väljer, för att de vill stödja uppfödare i Sverige eller helt enkelt vill ha bättre kött.
– Jag försöker nog tänka ”färre men värre”, säger Emelie Stuxberg, som arbetar på en delikatessbutik i Stockholm. Hon fyller i:
– Jag äter kött mer sällan, lägger mer pengar och köper kvalitet i stället för kvantitet.