Problemet är störst i fristående förskolor, där 37 procent av personalen saknar utbildning. I kommunala förskolor är motsvarande siffra 22 procent.

”Det är stor brist på utbildad förskolepersonal i Sverige. Därför är det viktigt att göra yrket ännu mera attraktivt och ge förskollärare bättre förutsättningar. Här har arbetsgivarna i kommuner och fristående förskolor ett stort ansvar”, säger Magdalena Karlsson, undervisningsråd på Skolverket, i ett pressmeddelande.

Hon tror att fler personer med utbildning skulle stanna i förskolan om yrket blev mer attraktivt.

– Det kan handla om att man får bättre möjligheter till kompetensutveckling och att jobba utifrån läroplanen. Det finns signaler från personalen att de inte kan det, många tycker till exempel att de har för stora barngrupper. Det är väldigt viktigt att vi har personer som kan omsätta läroplanen i en verksamhet som är rolig för barnen, så att de både utmanas och stimuleras. Det är en konst, s'äger Magdalena Karlsson.

42 procent av personalen har förskollärarexamen, en minskning med en procent jämfört med 2014.

Antalet barn per personal var förra året 5,2, vilket är en marginell minskning jämfört med året innan, enligt Skolverket.

Skolverket återinförde nyligen riktmärken för hur stor en förskolegrupp ska vara. För åldersgruppen 1-3 år rekommenderas 6-12 barn i varje grupp, och för barn i åldrarna 4-5 rekommenderas 9-15 barn. Riktmärkena togs bort 2013 på alliansregeringens initiativ, men i fjol beslutade den rödgröna regeringen att de behövs.