För ett år sedan beslutade regeringen att ge det svenska försvaret ett tillskott på sammanlagt 10,2 miljarder kronor fram till 2020.

En ny studie som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) gjort på uppdrag av Försvarsmakten visar att Sverige lägger mest pengar på sitt försvar jämfört med alla nordiska länder. 2014 plöjde staten ned drygt 45 miljarder kronor i verksamheten – men Norge hamnade inte långt efter.

– Sverige och Norge har alltid tävlat om toppositionen, som är väldigt avhängig av valutakursen. De andra länderna ligger väsentligt efter, vilket har att göra med att deras ekonomier är mindre och att de därför har mindre pengar att lägga på sitt försvar, säger Peter Nordlund på FOI som är en av rapportförfattarna.

Avskaffat värnplikten

Men i relativa termer står sig Sverige ganska slätt.

Sett till ländernas BNP hamnar Norge i topp, följt av Finland, Sverige och Danmark.

I relation till antalet invånare har Norge klart högst utgifter – nästan dubbelt så höga som de övriga länderna. Därefter följer Danmark, Sverige och Finland.

Till skillnad från de övriga länderna har Sverige avskaffat den allmänna värnplikten. Eftersom ett värnpliktsystem gör att försvaret egentligen kostar mer än vad som framgår av försvarsutgifterna så har Sverige ännu lägre utgifter än Finland och Norge i de relativa jämförelserna.

Utmärkande för det svenska försvaret är förhållandevis låg andel personalkostnader, vilket hänger samman med den skippade värnplikten. I likhet med Norge har Sverige däremot relativt höga materialkostnader. Skillnaden är att Sverige – en av världens största vapenexportörer per capita – i högre grad utvecklar eget material än Norge.

Rustar upp

Samtidigt ser forskarna, baserat på ländernas ekonomiska planering, tendenser till att alla nordiska länder förutom Danmark rustar upp. Till exempel planerar Sverige att öka sina anslag till Försvarsmakten från årets 43,1 miljarder kronor till cirka 45 miljarder 2019.

– Norge, Sverige och Finland har reagerat på att det ryska beteendet har blivit mer aggressivt. Finland tar i sin planering höjd för en fullskalig invasion, medan Sverige och Norge planerar för ett väpnat angrepp. Det finns en politisk vilja att öka anslagen.

Danmark har genom sitt geografiska läge den mest avslappnade relationen till det ryska hotet och planerar snarare att minska sina utgifter de närmaste åren.

– Danmark har ganska stort förtroende för att Nato ska ge dem det de behöver i ett nödläge. De har också dragit ned på sina internationella insatser, delvis på grund av att insatsen i Afghanistan har gått in i något av en efterfas, vilket minskar utgifterna.

Vill samarbeta

En del av syftet med studien har varit att ta fram uppslag till bilaterala försvarssamarbeten, i första hand är intresset riktat mot Finland.

– Vi har en liknande situation, ett likartat geografiskt läge och en till stor del gemensam hotbild. Båda länderna står utanför Nato och Östersjöproblematiken är gemensam. Sverige och Finland är i nuläget inte redo att gå hela vägen med ett Natosamarbete och ser därför varandra som intressanta samarbetspartners.

Lider Sverige av russofobi? Hör Rysslands Sverigeambassadör Viktor Tatarintsev i veckans Agenda som sänds söndag 8:e maj klockan 21.15 i SVT2. Programmet kan även ses direkt i SVT Play och i efterhand här.