Under de senaste årtiondena har vårtecknen i hela landet kommit i genomsnitt tolv dagar tidigare än för 150 år sedan. Det här vet forskarna för att det finns data så långt tillbaka som 1873.

Sedan tio år har allmänheten bjudits in att delta Vårkolllen. På Valborg och 1 maj gav sig människor runt om i Sverige ut i skog och mark för att kika på hur långt sex olika arter kommit.

– Det är tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, hägg och björk vi vill ha data om. Det brukar vara mellan tre- och femtusen personer som deltar, säger Mora Aronsson, ordförande Sveriges Botaniska Föreningen.

Felmatchning mellan pollinatörer och växter

Datan rapporteras in till Sveriges Lantbruksuniversitet och de använder informationen för att bland annat göra klimatmodeller för framtidens klimat.

– Det här kan vara till nytta för till exempel lantbrukare och fruktodlare. Med ett varmare klimat behöver man veta hur man ska planera odlingssäsongen.

En längre växtsäsong har sina fördelar, men skapar också problem.

– Ett problem vi får när årstiderna förskjuts är ju att det blir en felmatchning mellan pollinatörer och växter; att insekterna inte är på plats när växterna blommar.

Följ med till Hjälstaviken i Uppland i klippet ovan för att se hur långt våren har kommit där i år. Och hur det var för 150 år sedan.