Det moderna jordbruket är sedan länge helt beroende av konstgödsel. Utan det skulle inte jorden kunna föda så många människor som i dag. Men priset har varit mycket högt, skriver forskarna i studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science.

Många ekosystem, framför allt våtmarker och kuster, är nu övergödda, och kommer att vara så i århundraden framöver. Dessutom frigörs lustgas, dikväveoxid, i stora mängder.

Dikväveoxid är en av de mest potenta växthusgaserna, 300 gånger kraftfullare än koldioxid. Det skadar också det skyddande ozonlagret i atmosfären.

För mycket av det goda

I grunden är detta lite ironiskt. Kväve, i dess organiska form, är nödvändigt för livet på jorden och finns i våra proteiner och vår arvsmassa, liksom i växternas klorofyll.

Den moderna kvävecykeln på jorden – kvävefixeringen – tros ha uppstått för cirka 2,5 miljarder år sedan. Då började bakterier ta upp icke-organiskt kväve från atmosfären och omvandla det. Sedan dess har de försett andra levande organismer med det organiska kväve de behöver för sin existens.

Men nu har jordens ekosystem fått för mycket av det goda. Enligt forskarna, som är baserade i USA och Danmark, står mänskligheten nu för hälften av allt organiskt kväve som produceras på jorden.

För mycket gödsel

Den största källan är tillförseln av gödningsämnen inom jordbruket. Mellan 1960 och 2000 ökade användningen av konstgödsel på jorden med 800 procent. Även förbränningen av fossila bränslen bidrar till kväveöverskottet.

Så vad göra? Forskarna påpekar att det inte är möjligt att avstå från gödningsämnen med dagens folkmängd på nästan sju miljarder människor. Men gödslingen är oftast slapphänt och slösaktig. Genom att gödsla mindre och vid rätt tidpunkt skulle användningen kunna reduceras dramatiskt. Det är också möjligt att växla oftare mellan olika sädesslag vilket minskar behovet av konstgödsel.

TT