Föräldrarna utbildningsnivå påverkar hur eleverna själva lyckas i skolan.

Av de elever i Göteborg som har föräldrar med eftergymnasial utbildning blir 93 procent av dem själva behöriga till gymnasiet.

För elever som har föräldrar med enbart grundskoleutbildning blir 49 procent behöriga till gymnasiet.

Vi frågade alla riksdagspartier i Göteborg: Vad vill ditt parti göra för att alla elever skall ha samma möjlighet att bli behöriga till gymnasiet – oavsett föräldrars utbildningsnivå?

Socialdemokraterna:

”Satsa på tidiga insatser, förskola och fritidshem spelar en stor roll för att kompensera för skillnader i utbildningsbakgrund.

Högstadieelever som riskerar att inte nå målen ska fångas upp i tid. Det ska vara studiero i klassrummet och elever ska mötas av höga förväntningar. Det ska finnas tillräckligt med vuxna i skolan som ser ungdomarna och en elevhälsa som stöttar. Socialdemokraterna tycker att gymnasieskolan ska vara obligatorisk.”

Ingrid Andreae (S), skolpolitiker och kommunalråd 

Centerpartiet:

”Centerpartiet vill göra det enklare att söka yrkesprogram på gymnasienivå där examen är möjlig utan de teoretiska ämnena men med grundläggande språk och samhällskunskap. Det bör även vara möjligt att examineras på engelska.

Studie- och yrkesvägledning är också av stor betydelse, för att bättre kunna orientera sig bland studievalen och i längden ta sig in på arbetsmarknaden.”

Emmyly Bönfors (C), ordförande Centerpartiet i Göteborg

Vänsterpartiet:

”Vänsterpartiet vill förstatliga skolan för att kunna garantera alla elever en likvärdig utbildning. För att jämna ut skillnader på kommunal nivå måste välfärden och skolan få mer resurser.

Genom att stärka välfärden ges skolorna bättre förutsättningar att hjälpa varje elev utifrån deras behov.” 

Daniel Bernmar (V), gruppledare för Vänsterpartiets kommunfullmäktigegrupp

Kristdemokraterna:

”Det krävs insatser för att bakgrund inte ska spela någon roll i Göteborg – fler familjecentraler för stöd till familjerna, starkare föreningsliv och blandade bostadsformer i alla stadsdelar, bidrar till detta.

Skolan i Göteborg har, precis som den övriga välfärden i staden, länge haft för lite resurser och prioriterats för lågt. Skolan ska vara en attraktiv arbetsplats för lärare och rektorer och ha långsiktiga ekonomiska förutsättningar för att alla elever ska få de bästa förutsättningar.”

Hampus Hagman (KD), toppkandidat till riksdagen för KD Göteborg

Sverigedemokraterna:

”Sverigedemokraterna har ett väl utvecklat skolpolitiskt program. Först och främst anser vi att skolan åter bör få ett statligt huvudmannaskap. Det största problemet med kommunaliseringen är att skolan blivit allt mer ojämlik och segregerad.

Ett bra första steg vi tagit i Göteborg är att bilda en central grundskolenämnd. Ordning och reda är ledord för Sverigedemokraternas skolpolitik.”

Jörgen Fågelklou (SD), stadssekreterare SD Göteborg

Liberalerna:

”I klassrummet ska varenda elev få upptäcka nya intressen. Hitta drömmar som de inte visste att man kunde ha och lära sig saker de inte trodde fanns. Allt börjar med en bra skola och det är därför skolan i Göteborg behöver ett lyft där alla elever möts av positiva förväntningar och höga kunskapskrav.

Liberalerna vill öka undervisningstiden, skapa lugn och ro i alla klassrum, erbjuda ett extra läsår och sommarskola när det behövs för att komma ikapp, införa mobilfrihet och öka skolans resurser.”

Helene Odenjung (L), kommunalråd

Moderaterna:

”Alla skolor i Göteborg ska vara bra skolor. Skolan behöver ett tydligt politiskt ledarskap som ger rektorerna större ansvar och befogenheter att vara pedagogiska ledare.

Därför tog Moderaterna och Alliansen initiativ till att centralisera skolan i Göteborg. En sammanhållen styrning kommer att ge bättre förutsättningar för eleverna att få det stöd och den stimulans de behöver för att lyckas till 100% av sin förmåga.”

Kristina Tharing (M), skoloppositionsråd

Miljöpartiet:

”Läraren ska ha befogenhet att sätta in rätt stöd tidigt, och det kollegiala samarbetet behöver taggas upp, så kan enligt forskning kunskapsnivån höjas för fler. Fler yrkesgrupper som stödjer eleverna socialt behövs, så som socionomer och socialpedagoger, så att lärare får tid att utveckla undervisningen.

Det pedagogiska ledarskapet måste förstärkas för att garantera studiero i alla grupper, elever behöver få mer tid med sina lärare, så varje elev blir sedd och skolor som har svårt att klara sitt uppdrag måste få extra stort stöd och handledning.

Högre lön räcker inte, skolpersonalen måste ha en hälsofrämjande och stimulerande arbetsmiljö samt kortare arbetstider för att motiveras att jobba i utsatta miljöer och resurserna måste fördelas mer rättvist och förutsägbart, utifrån behov. Skolsegregationen måste motverkas genom incitament för mer blandade elevgrupper.”

Karin Plejiel (MP), kommunalråd och ordförande i Utbildningsnämnden