– Det är viktigt att veta vem som är förövare för att kunna göra något åt det. Vi har inte pratat så mycket om kvinnliga förövare och vi befarar att samhället därför har missat en grupp med barn, säger Isabella Kim, barnrättsjurist vid Ecpat Sverige.

Hon berättar att organisationen såg en ökning av kvinnor i övergreppsmaterialet på nätet, via deras webbaserade anmälningssida.

– Tidigare såg vi kvinnor i de här filmerna någon gång i månaden, men sedan blev det så gott som dagligen. Samtidigt ser vi inte lika många kvinnor i brottsstatistiken.

Fungerar som valuta

Den skeva bilden om vem som är förövaren kan också betyda att de som utsätts inte syns.

– Konsekvensen blir att vi missar en stor grupp barn som utsätts av kvinnliga förövare. De kanske inte ens förstår att de blivit utsatta för ett övergrepp och det är det största problemet för då berättar och anmäler inte barnen, säger Isabella Kim.

Hon poängterar dock att kvinnliga förövare alltid har funnits, men att de – precis som män – i större utsträckning nu dokumenterar sina övergrepp.

– Nytt material med övergrepp fungerar som valuta på nätet. Man betalar med ett eget foto eller en film för att få tillgång till andras övergreppsmaterial, säger Isabella Kim.