Torka. Missväxt. Svält. Översvämningar. Människor i fattiga länder drabbas ofta värst av klimatförändringarnas konsekvenser. Samtidigt som deras samhällen historiskt har minst ansvar för de utsläpp som skapar klimatförändringar.

– En miljon människor är beroende av den hjälp och det stöd som bara vår organisation ger, säger generalsekreterare Anna Tibblin.

Svenska klimatbiståndsinsatser kan handla om att bygga upp hållbara småskaliga jordbruk. Jordbruk som skall ge mindre utsläpp, och säkrare skördar. Och samtidigt vara mer motståndskraftiga mot klimatförändringar.

– Det är enorma nedskärningar. Vi tvingas gå igenom varje projekt och se om vi kan hitta någon annan som vill finansiera dem, annars hotas livsavgörande insatser, säger George Onyango landchef för We effect i Kenya.

Projekt som byggts upp kan raseras

Regeringens nedskärningar på biståndsorganisationer med 39 procent betyder inte bara besparingar, enligt Anna Tibblin. Det betyder att projekt och lokala samarbetsorganisationer som byggts upp under flera år kan raseras.

– Vi ska förstås ta emot flyktingar från Ukraina. Men inte betala med bistånd och klimatbistånd. Det är att sätta de svagaste grupperna mot varandra, säger hon.

Samtidigt vill hon själv jämföra regeringens insatser.

Bland fattiga människor i Afrika går ofta två tredjedelar eller mer av hushållens pengar till mat. På grund av uteblivna leveranser av inte minst vete från Ukraina och Ryssland har matpriserna gått upp med hela 50 procent på grund av kriget. Det är dessa människor vars bistånd nu skärs ner, samtidigt som regeringen lägger 8 miljarder på att sänka skatten på bensin och diesel, och ge svenska bilister kontantbidrag.

– Riksgälden säger att Sverige har urstarka finanser. Vi borde ha råd med både flyktingmottagande och bistånd, säger Anna Tibblin.