Mikaela Valtersson, ordförande Friskolornas riksförbund. Friskolekoncernen JB Gymnasiet lades ned under 2013. Foto: Åsa Ellsäter/TT

Enkät: Var tionde friskola kan läggas ned

Uppdaterad
Publicerad

Var tionde friskola läggs ner om man begränsar möjligheten till att ta ut vinst från verksamheten. Detta hävdar Friskolornas Riksförbund efter att man har gjort en enkät bland sina medlemmar om saken.

Frågan om välfärdsvinster, och inte minst vinster inom friskolevärlden har blivit en het fråga inför riksdagsvalet. Under en tid har det nästan varit en kamp bland politiker från flera olika läger att vara den som fördömer vinster som riskerar att försvinna ner i riskkapitalisternas plånböcker.

– Vi ska inte ha den situation som vi har i dag, där elever på morgonen kan mötas av en lapp på dörren där det står ”ledsen, men jag har tömt skolan på pengar, konkursat skolan och lycka till!”, säger Gustav Fridolin (MP), som är språkrör för Miljöpartiet.

Kritiserar MP:s beslut

Vid Miljöpartiets förra partikongress beslutade man att välfärdsvinster ska stoppas. Det var rörde om känslorna hos Mikaela Valtersson. Hon var under flera år var hon ekonomiskpolitisk talesperson för Miljöpartiet. I dag är hon ordförande för Friskolornas riksförbund.

– Det känns ju väldigt tråkigt att Miljöpartiet står för en linje som skulle begränsa elevers möjlighet att välja en skola som skulle passa just dom själva bäst, säger Mikaela Valtersson.

”Otroligt olyckligt”

Friskolornas riksförbund representerar över två tredjedelar av landets grund- o gymnasieskolor. Och de har frågat sina medlemmar vad ett vinstförbud skulle betyda. Enligt svaren skulle en femtedel av skolorna lägga ner sin verksamhet om vinstutdelning skulle förbjudas.

– Det handlar faktiskt om nästan 50 000 elever som skulle förlora sin skola och drabbas. Det skulle vara otroligt olyckligt, eftersom det handlar om bra skolor som skulle försvinna, säger Mikaela Valtersson.

Talar om vinstbegränsning

Men från talet om vinstförbud talar allt fler om vinstbegränsning istället. Inte minst språkrören inom Miljöpartiet är nu inne på den linjen, trots att partiet faktiskt bestämt att all vinst ska återinvesteras i verksamheten. Men även vinstbegränsning skulle göra att friskolor försvinner, enligt Mikaela Valtersson. En begränsad vinstmöjlighet vid en låg nivå skulle göra att en tiondel av alla friskolor stänger igen.

– Vid en begränsad vinstutdelning skulle fler vara kvar, men det är fortfarande ett väldigt stort antal som inte skulle kunna fortsätta, säger hon.

Men talet om att många friskolor skulle försvinna om Miljöpartiet och de rödgröna tar makten biter inte på språkröret Gustav Fridolin.

– Nej, men man ska vara trygg med att den skola som man har valt faktiskt lägger de skattepengar som du och jag lägger in kommer eleverna till del och att det blir en bra skola, säger han.

Skrämselpropaganda

Men, kan man fråga sig då, är det inte skrämselpropaganda från Friskolornas riksförbund? Mikaela Valtersson värjer sig mot en sådan beskrivning.

– Absolut inte! Jag tycker att det är intressant att se hur man faktiskt skulle agera vid en sådan här förändring. Vi ser ju redan idag att debatten har påverkat, att man drar sig för att starta nya friskolor, och att man är väldigt orolig för vilken verklighet som kommer, säger hon.

Fakta om enkäten

Friskolornas riksförbund har anlitat Demoskop för en internetenkät, som vänt sig till huvudmännen bland medlemmar inom Friskolornas riksförbund.

Av 444 huvudmän har 167 svarat på enkäten. Huvudmännen representerar minst en skola, vilket innebär att antalet skolor är långt fler än antalet huvudmän. Enligt Demoskop är det urval man har fått ett väl representativt urval för hela gruppen.

Friskolornas riksförbund representerar mer än två tredjedelar av det totala antalet friskolor på grund- och gymnasieskolenivå. När det gäller fria förskolor är en långt färre andel medlemmar i Friskolornas riksförbund.

Bland de 167 huvudmän som ingår i undersökningen representerar 73 huvudmän förskolor, 117 grundskolor och 37 gymnasieskolor.

Flera huvudmän kan här representera såväl förskolor som grund- och gymnasieskolor, varför en hopslagning av siffrorna för respektive grupp överstiger det totala antalet huvudmän i undersökningen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.