Det var sökhundsföraren Susanne Kihl som kontaktade Tjörns kommun för att höra om de var intresserade av hjälp med sök efter vattenläckor.

Bruno är en 3-årig cockerspaniel som har utbildats till Sveriges kanske första vattenläcksökande hund i ett pilotprojekt med kommunen, och försöken har gått bra så här långt.

Vi följer Bruno när han lätt söker upp två planterade läckor i Skärhamns täta gamla trähuskvarter.

– Han markerar som han ska och jag räknar med att han är helt färdigutbildad till hösten, säger Susanne Kihl.

Dyrare på öar

Men det är inte bara vattenläckor i gamla rör som gör de här till landets i särklass högsta avgift för vatten och avlopp.

Tjörn är en skärgårdskommun med bara drygt 16 000 helårsboende, spridda över flera öar, och med långa ledningar under vattnet.

Terrängen är dessutom så kuperad och befolkningen så spridd att det krävs åtta vattentorn, och många sprängningar i graniten varje gång en ny ledning ska dras.

– De senaste åren har vi också byggt ett nytt avloppsreningsverk. Det är en ganska stor kostnad, som vi nu har bakom oss, säger David Andersson, VA-chef på Tjörns kommun.

Men du kan inte lova att det blir billigare avgift nästa år?

– Nej billigare blir det inte, men vi kanske inte tvingas höja så mycket som andra kommuner tvingas göra.

Solna i särklass billigast

Tjörns årsavgift för vatten och avlopp är 15 633 kronor, eller över 1 300 i månaden för en normalvilla.

53 kommuner i landet har i dag en årsavgift över 10 000 kronor, men merparten av landets kommuner ligger mellan 6 000 och 10 000,.

31 kommuner ligger under 6 000 kronor, och Solna är i särklass billigast med 3 247 kronor i årsförbrukningsavgift, eller 271 kronor i månaden.

Det är en skillnad jämfört med Tjörn på hela 481 procent.

Vill se utjämningssystem

Solna är billigast, mycket tack vare att man delar både vattenverk och avloppsrening med flera andra kommuner, men man har precis samma utmaningar som många andra kommuner med gamla rör. Intresseorganisationen Svenskt vatten räknar därför med att avgifterna i snitt behöver fördubblas de närmaste 20 åren, för att klara behovet av nya investeringar.

– Skillnaderna mellan kommunerna och därmed hushållen är stor och den växer. Man skulle kunna säga att den är enorm faktiskt. Vi tror ju att man skulle behöva se över detta och ha någon form av utjämningssystem. Kan det finnas skäl, och det tror vi att det gör, till riktade insatser till kommuner som har det lite tuffare, säger Pär Dalhielm, vd för Svenskt vatten.