I tisdags beslutade Youtube att blockera både RT och Sputnik på sin plattform, det bara några dagar efter att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade att medierna kommer att förbjudas i EU och Storbritannien.
– Just nu handlar det om användningen av vissa ord, säger Charlotte Wagnsson, professor på Försvarshögskolan, om kanalernas rapportering.
– Man pratar till exempel inte om krig utan om fredsbevarande operationer. Man för bara fram den officiella ryska versionen att det är ett folkmord i Ukraina som man ska rädda befolkningen från.
Hon säger att inte allt på RT och Sputnik är falska nyheter utan att det ofta handlar om en kraftigt snedvriden och vinklad nyhetsrapportering.
Röstar på SD, V och mindre partier
Charlotte Wagnsson har i en studie som publicerades tidigare i veckan bland annat tittat på hur svenskar konsumerar RT och Sputnik. I enkäten uppger 7 procent av de drygt 3 000 svenskar som svarat att man i olika grad konsumerar nyheter från kanalerna. Majoriteten av dessa är yngre män som framförallt röstar på partier utanför riksdagen samt Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.
Studien visar också att de som tar del av innehåll från RT och Sputnik tittar på och delar med sig av flera olika typer av nyhetsinnehåll i en högre utsträckning än andra nyhetskonsumenter, ofta utan att veta om dess ursprung.
– Det är inte fel i sig. Men det kan bli tokigt om man sprider det som inte är sant eller är alltför kraftigt vinklat åt ett håll utan att tänka på vad man gör, säger Charlotte Wagnsson.
Håller oftare med ryska medierna
Enligt henne håller konsumenterna av de här medierna också med om åsikterna och narrativen i en större omfattning än andra nyhetskonsumenter.
– Antingen har de blivit påverkade av medierna eller så dras de till att konsumera dem. Det gäller politiska åsikter, ofta värdefrågor och anti-liberala åsikter. Det kan handla om multikulturalism, HBTQ-frågor men också synen på Ryssland och Nato, säger Charlotte Wagnsson.
– Det gäller politiska åsikter, ofta värdefrågor och anti-liberala åsikter. Det kan handla om multikulturalism, hbtq-frågor men också synen på Ryssland och Nato, säger hon.
Så gjordes undersökningen:
Studien är baserad på 3 033 slumpmässigt utvalda personer i åldern 18-89 år. Undersökningen har genomförts i Novus slumpmässigt rekryterade panel. Resultatet ger en bild av svenska folket inom åldersgruppen konsumerar viss media. Ett antal personer utöver dem som tillfrågats i undersökningen har antingen inte gått att nå eller inte velat delta i undersökningen. Novus har kontrollerat att detta bortfall inte påverkar undersökningens resultat. Totalt utgör de som inte svarat 35 procent av det totala antalet tillfrågade som var 4 660 personer.
