Personer som avtjänar ett tidsbegränsat fängelsestraff friges idag som regel när de har avtjänat två tredjedelar av sitt straff. Undantaget är om den intagne har misskött sig under fängelsevistelsen.

I samband med att den så kallade Hagamannen blev villkorligt frigiven förra året väcktes en debatt om bestämmelsen. Att Kriminalvården gjorde bedömningen att det fanns en återfallsrisk påverkade inte beslutet om frigivningen.

Morgan Johansson aviserade då att regelverket ska ses över. Nu har en utredning tillsatts.

– Utgångspunkten idag är att vi går från synen att det är en allmän rättighet att bli villkorligt frigiven efter två tredjedelar. Vi vill att det ska ses som en förmån som man ska förtjäna, säger Morgan Johansson till TT.

Fortsatt kriminalitet

Justitierådet Agneta Bäcklund har fått regeringens uppdrag att bland annat fastställa om risken för återfall i grov brottslighet ska vägas in i beslutet om villkorlig frigivning. Hon ska också ge förslag på hur en ny lag ska utformas.

Morgan Johansson tror att en ny lag framför allt kan ha betydelse när det gäller organiserad kriminalitet.

– Det är det typiska fallet när allt tyder på att en person är beredd att fortsätta sin kriminalitet. Dessa personer kommer att få sitta inne längre, säger Johansson.

Utredaren ska även utveckla de förskrifter som finns när det gäller tiden efter själva frigivandet som är till för att minska återfallsrisken.

– Situationen under frigivningsmomentet är väldigt viktig. Vad som gäller vid utslussningen kommer ha en avgörande betydelse, säger Johansson.

Utredningen ska vara färdig i april 2017. Ett nytt lagförslag kan väntas tidigast våren 2018.