Bilvärderingssajter har länge varit ett gissel för svenska konsumenter. Då och då dyker nya sajter upp där de som besöker hemsidorna inte förstår att tjänsterna kostar tusentals kronor. Många upplever också de överraskande fakturorna som skickas ut som hotfulla och skrämmande.

– Det blir en katt och råtta-lek, eftersom vi måste agera mot varje enskilt bolag. Det är inte olagligt att driva en bilvärderingssajt, men det måste vara tydligt om tjänsten kostar pengar eller inte. Och där ser vi stora problem, sa Charlotte Söderlund, jurist på Konsumentverket, tidigare i år.

I början av 2021, när SVT granskade en av sidorna, kom ett svar från en okänd person:

Strax därefter stängde sajten ner, men samma man som hade startat den skulle snart starta många fler. Tusentals har anmält värderingssajterna till Konsumentverket då de känner sig lurade när de i efterhand fått en faktura på 2 000 kronor.

Mest anmälda företaget

Utifrån SVT:s egen kartläggning av flera års olika bilvärderingssajter, tillsammans med dokumentation från Konsumentverket och källor med insyn, kan vi nu avslöja att minst nio av de mest anmälda hemsidorna har kopplingar till en och samma man.

Mannen har tidigare dömts till fängelse för bland annat grovt skattebrott och förbjöds då att driva företag under flera års tid. Han kan bland annat kopplas till det lettiska företaget Capitalink SIA, som är det företag som tagit emot överlägset flest anmälningar och klagomål till Konsumentverket hittills i år. 

“Uppfattar inte prisinformationen”

Eftersom företaget inte är svenskregistrerat har Konsumentverket kontaktat den lettiska konsumentmyndigheten för att driva ärendet vidare. Enligt Charlotte Söderlund är den stora mängden anmälningar ett tydligt tecken på att något inte står rätt till.

–  Marknadsföring ska bedömas utifrån hur en genomsnittlig konsument uppfattar marknadsföringen i fråga. Om det inkommer ett stort antal anmälningar på samma sak indikerar det att genomsnittskonsumenten faktiskt inte uppfattar prisinformationen tillräckligt tydligt, säger Charlotte Söderlund.

Banken kan stoppa betalningen

Många av de som känner sig lurade väljer att bestrida kraven och vissa som drabbats har polisanmält sajterna. Andra väljer att betala och i vissa fall har kundernas banker gått in och stoppat transaktionerna till företaget.

– Det kan till exempel ske om vi misstänker eller har fått rapporter om att det finns en risk för bedrägerier, eller att det finns en risk för att verksamheten eller affärsmodellen är ohederlig, uppgav SEB:s presschef till SVT tidigare i våras.

SVT har sökt mannen bakom sajterna som inte svarat.

I videon nedan får du följa med SVT:s team till Lettland.

Har du tips som kan leda till nästa granskning? Kontakta oss här.