Senast onsdag kväll ska lärarfacken och arbetsgivarparten Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) säga ja eller nej till budet.
Om någon av parterna inte accepterar budet inträder en två veckor lång varselperiod, då eventuell strejk eller lockout förbereds. Men de inblandade är förtegna om vad nästa steg kan bli.
-Just nu har vi fått medlarbudet och fokuserar på det. I övrigt säger vi ingenting, säger Claes Bertilsson, pressekreterare på SKL.
Lönerna släpar
Lärarfacken har gått ut hårt och kräver lönelyft på 10 000 kronor på sikt. Argumentet är bland annat att läraryrket utarmas av att andra yrkesgrupper med lika lång utbildning har betydligt högre lön.
Även i jämförelse med hela den kommunala sektorn har lärarnas löneutveckling varit dålig. Sedan 1993 har de kommunala lönerna i genomsnitt stigit 79 procent, enligt statistik från Statistiska centralbyrån. Om lärarlönerna hade ökat i samma takt hade en lärare i dag haft över 2 000 kronor mer i lön per månad.
Arbetsgivarens argumenterar i sin tur för det orimliga med kraftigt höjda löner, eftersom det sammantaget skulle handla om tiotals miljarder kronor. Pengar som i slutänden ska tas ut via skattsedeln.
Fokus på budet
Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund, kallar svaret på medlarnas bud för ett ”mycket viktigt beslut som måste få ta tid”. Skulle det bli ett nej samlas Lärarnas samverkansråd, med representanter från både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, på nytt för diskussion om nästa steg.
”I ett sådant läge är en möjlig väg att vi varslar om konflikt. Det är dock för tidigt att säga något mer om det i dag. Nu lägger vi allt fokus på medlarbudet”, skriver Metta Fjelkner i ett mejl till TT.
