Enligt Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har vi hög kvalité på maten i Sverige. Varor genomgår kontroller och det finns flera krav som måste uppfyllas innan det får säljas i butik. Men trots det, kan produkter ibland vara skadliga för hälsan.

Tidigare har SVT bland annat rapporterat om bekämpningsmedlet klorpyrifos som hittades på var femte citrusfrukt som testades av Livsmedelsverket.

Ett bekämpningsmedel som sedan tidigare har varit förbjudet i Sverige men som först i december 2019, har blivit förbjudet inom hela EU, eftersom forskare har upptäckt att medlet är skadligare än vad man tidigare trott.

Hur ska konsumenter hantera matlarmen?

Edith Blåsjö hade larmet om Klorpyrifos färskt i minnet när hon tänkte köpa just citrusfrukter och valde därför att avstå. 

Medan för Claes Johansson, är de konstanta matlarmen bara tjatiga och därför något han ignorerar.

– Jag tycker att alla matlarm är överdrivna, för snart kan man inte äta någonting om man ska tro på dem, säger han.

Docenten Richard Tellström förklarar att det som gör matlarmen svåra att förstå för konsumenten är två faktorer – det ena är att man inte vet hur mycket man måste äta för att det ska vara farligt, samt att det är svårt att avgöra om det är ett högrisk- eller lågrisklarm.

– Vi får ingen hjälp av myndigheter eller liknande. Alla larm är ungefär lika farliga. Men när larmet har klingat av så gör vi ett antagande om att det förmodligen inte var så farligt, säger Rickard Tellström.