Coronakrisen dominerade det politiska året 2020. Det handlade både om akuta krisåtgärder för att bromsa smittan och återkommande ekonomiska krispaket.
Men även om krisen skulle ebba ut när allt fler vaccineras talar mycket för att pandemin blir en fortsatt central politisk fråga i Sverige under 2021.
När den akuta krisen är över kommer utvärderingens och granskningens tid. Räkna med att oppositionen vässar knivarna. Med tusentals döda och flera frågetecken kring det svenska agerandet lär kritiken bli hård både mot regeringen och myndigheterna. Omvänt kommer regeringen att försöka rikta ljuset mot regionerna, som ansvarar för sjukvården, och där de politiska motståndarna ofta sitter vid makten.
Nya granskningar av coronahanteringen på väg
Coronakommissionen har redan ifrågasatt att åtgärder vidtagits för sent eller varit otillräckliga. Nya granskningar av den svenska strategin och dess fullföljande är att vänta.
Frågan är politiskt laddad och kan komma att mynna ut i krav på enskilda ministrars avgång. Kommande granskningar om regeringens agerande blir avgörande för de politiska konsekvenserna.
Frågan är också vilka jämförelser som kan göras med tidigare kriser och vad som hänt efter dem. Ett sådant exempel är tsunamin 2004. Katastrofhanteringen efter flodvågen blev en följetong inför valet 2006 och ledde till flera avgångar, bland annat dåvarande justitieministern Laila Freivalds och dåvarande statssekreteraren i statsrådsberedningen, Lars Danielsson.
Men politiken under det kommande året kommer inte enbart att handla om pandemin och hur den har hanterats. Om coronakrisen successivt ebbar ut i samband med att vaccineringen fullföljs lär flera tidigare uppmärksammade frågor åter ta sig in i centrum för samhällsdebatten.
Skjutningarna har fortsatt
Kriminaliteten och det grova våldet har inte upphört under coronapandemin. Tvärtom har skjutningarna nått nya höjder under året, enligt färsk statistisk från Polisen. Problemen finns alltså kvar och flera partier, bland annat Moderaterna och Sverigedemokraterna, har allt att vinna på att den politiska debatten åter koncentreras kring dessa frågor.
Migrationspolitiken är en annan fråga som kommer att ta stort utrymme i samhällsdebatten under det kommande året. Ingen annan fråga splittrar partier och politiska konstellationer som just migrationen, vilket är huvudförklaringen till dess sprängkraft.
Under våren ska en i grunden oenig regering lägga förslag till en ny migrationslagstiftning, något som lär skapa fortsatta spänningar mellan de båda regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Miljöpartiet har en helt annan syn på hur migrationspolitiken ska utformas, samtidigt som Socialdemokraterna vill försöka hejda väljarförluster till framför allt Sverigedemokraterna.
Löfven kan tvingas välja
Det här skapar en dynamik där statsminister Stefan Löfven till slut kan tvingas välja mellan att hålla ihop regeringen och att försöka överleva nästa val.
Samtidigt har coronapandemin skapat ett annat grundläge i svensk politik. De traditionella maktpartierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, har åter tagit tag om taktpinnen, medan Sverigedemokraterna har försvagats.
Hur långsiktig denna effekt blir är dock svårt att dra några säkra slutsatser om. Erfarenheterna från de senaste åren är att konjunkturerna i svensk politik svänger allt snabbare.