Herman Nilica gick på högstadiet i Karlshamn när han började använda cannabis och hasch. Med åren eskalerade missbruket, och kom att röra sig mot tyngre droger. De sista åren i hans liv var han fast i ett djupt Oxycontin-missbruk.
– Han kunde göra vad som helst för tabletten. Suget efter den var så kraftigt, och abstinensen var så hård. Allt handlade om att få tag på den, säger pappan Gerold Nilica.
Föräldrarna blev medberoende
Hermans föräldrar, Gerold och Maria Nilica, är skilda sedan några år tillbaka och Herman bodde hos sin pappa i villan i Skärpinge. Och båda föräldrarna har fått offra mycket på grund av sonens missbruk.
– Vi har lagt så mycket pengar, för man tror att det blir sista betalningen varje gång, att nu blir det bättre. Men sedan går det någon månad och så har han nya skulder han måste bli av med, eller nya böter, säger Maria Nilica.
– Han körde sönder två av mina bilar, jag har haft inbrott hemma. Min vigselring och min förlovningsring stal han. Han mådde jättedåligt över vad han ställde till med mot oss, men han var tvungen, säger Gerold Nilica.
Kritiska mot myndigheterna
Föräldrarna beskriver hur de och Herman under flera år kämpade mot myndigheterna, som de anser inte gav tillräckligt med hjälp för att få sonen drogfri. Mot polisen som ”jagade honom”, rättsväsendet som bara dömde ut böter istället för kontraktsvård, beroendeenheten som inte lyckades hålla uppe hans motivation att bli drogfri och socialförvaltningen som inte betalade ut försörjningsstöd.
– Det finns ingen samordning. Vuxenenheten, beroendeenheten, försörjningsstöd och polisen. Alla har varit inblandade i Hermans liv, men alla har bara skyllt på varandra när något inte fungerat. Och alla har bara jagat Herman hela tiden, säger Maria Nilica.
Hade ni som föräldrar kunnat göra mer?
– Nej, och vi har mått så dåligt under så lång tid, för vi har gjort allt vi kunnat hela tiden.
Se mer i reportaget ovan.