Nilyufar Amirbekova är 38 år och har downs syndrom, men enligt läkarnas bedömning är hon att bedöma som ett barn. Hon är uppväxt i Kazakstan med sin mamma vid sin sida, men efter att hon hastigt gick bort hade hon bara sin kusin kvar som då hade flyttat till Sverige.

I dag bor Nilyufar hos sin kusin Rita och hennes man i Mörrum, där hon får hjälp och de har även försökt adoptera henne – utan resultat.

– Det är en relation som närmast liknar den mellan föräldrar och deras barn. Hon är fullständigt beroende av dem för allt från sin omvårdnad till emotionellt stöd. Det skapar förutsättningar för dels adoption men medför även att det är väldigt hårt att skilja dem åt, säger Sanne Selman, Nilyufars advokat.

Vill se mottagande som vid ett barn

Sanne Selman menar att det är tråkigt att varken Migrationsverket eller Migrationsdomstolen har tagit hänsyn till de speciella omständigheter som finns i ärendet. Hennes förutsättningar gör henne sårbar, enligt Selman, och hon anser att det vore inhumant att utvisa henne.

– Att sända tillbaka henne till Kazakstan borde i sig kräva ett ordnat mottagande likt de krav man ställer när barn ska återvända till sina hemländer eftersom att hon har samma svårigheter att klara sig själv, men det är oerhört tveksamt om något sådant finns.