Den tvåpuckliga kamelens vilda släktingar lever i Gobiöknen i östra Centralasien. Där är det väldigt varmt på somrarna men också väldigt kallt på vintrarna. Då får de en tjock vinterpäls som skyddar mot extremt kall vinter. Då blir det nästan för varmt för kamelen i Sverige på vintern.
– På våren fäller de allt i stora sjok och ser då ganska malätna ut en period. Sedan är de helt nakna, men ganska snart börjar den nya vinterpälsen växa ut igen, berättar Christine Karlsson.
Dromedaren däremot, som är från de varma öknarna, får inte alls den pälsen och behöver skyddas mer från kyliga vintrar i Sverige.
Aslan och Athena är baktriska kameler, vilket den tvåpuckliga kamelen kallas. Kameler med en puckel kallas på svenska för dromedar.
Inga naturliga fiender
Kameler är intelligenta, starka och uthålliga djur på många sätt. De är även väldigt lugna och behagliga, vilket har en biologisk förklaring.
– Vuxna kameler i det vilda har inga direkta fiender så de är inga flyktdjur som hästar är. Det bidrar till deras lugna sätt att vara. Man kan gå ut till i vindskyddet på vintern och krypa ner emellan dem och somna i värmen, säger Christine Karlsson.
Trivs i vindskyddet
I sin hage på gården i Kallinge har kamelerna ett vindskydd som de kan gå in och ut ur som de vill. De älskar att ligga där inne och rulla sig i spånet.
– Det påminner säkert lite om sand, säger Christine Karlsson.
– Sen behöver de röra på sig. Har man inga stora hagmarker så får man ut och promenera. I det vilda vandrar de ju enorma sträckor.