De toppmoderna lokalerna och testlabbet på Rosenholm har ofta nämnts som en bidragande orsak till Karlskrona HK:s framgångar. Möjligheterna som Blekinge Health Arena erbjudit har gjort KHK – som till kraftigt subventionerad hyra frekvent nyttjat anläggningen – till uthålliga vinnare.
Men det finns en prislapp på elitidrottens framgång.
Närmare 25 miljoner skattekronor har sedan projektet startade för sex år sedan pumpats in.
Pengarna har varit tillväxtpengar från EU och generösa bidrag från kommun, landsting, region och högskola.
– Det har varit väl investerade pengar som bidragit till förbättrad folkhälsa, säger den tidigare projektchefen Michael Fransson.
”Målen inte realistiska enligt tidsplanen”
Men ursprungstanken var en annan.
När de första pengarna betalades ut var visionerna storslagna.
Blekinge Health Arena skulle ge 70 nya jobb, 25 nya företag, 40 praktikplatser till arbetslösa och dessutom leda till flera forskningsprojekt och nya så kallade it-produkter.
I dag medger Michael Fransson att utfallet av de investerade pengarna inte på långa vägar motsvarade de högt ställda målen.
– De var jätteambitiösa mål och de var inte realistiska enligt tidsplanen för projekten. Så är det. Det är inget att hymla om, säger han.
Elitlagen blev vinnare
Klart är att både Karlskrona HK och HIF Karlskrona, som under våren båda avancerade i seriesystemen, dragit nytta av den skattefinansierade anläggningen.
– Men jag ser det inte som att pengarna investerats för att få elitlag. Att få en framgångsrik elitsatsning på köpet tycker jag är bra, säger distriktsidrottschef Patric Nilsson.
Anna Bäckman är enhetschef på Tillväxtverket Skåne-Blekinge och menar att man hade hoppats på ett annat resultat av de åtskilliga miljoner som gått in i projekten.
– Det är klart att vi hade velat se alla de jobb och alla de företag som man hade som målsättning.