• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

En delad bild som visar två sektioner. Den vänstra sektionen visar en person i en stickad tröja med en varm färg, som står i en korridor med fönster bakom. Den högra sektionen visar en person med lockigt hår som håller upp en blisterförpackning med läkemedel, klädd i en mörk tröja.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet får du höra Amanda Dittlau och Elina Jurvelin Börjesson som har tagit del av content om preventivmedel på sociala medier. Foto: Henrik Friberg/SVT

Skräckhistorier om p-piller har påverkat Elina: ”Har valt att sluta”

Uppdaterad
Publicerad

Reklam, tips och missinformation om preventivmedel sprids på sociala medier. Vilket kan göra det svårt för många unga att urskilja vad som är korrekt information och vad som är felaktig.

1964 godkände den svenska Medicinalstyrelsen p-pillret i Sverige och sedan dess har debatterna och åsikterna om preventivmedel varit många. Idag har sociala medier blivit en plattform för just detta.

– Det är folk som berättar om skräckhistorier eller egna erfarenheter och så berättar de om varför man ska sluta med det, säger sjuksköterskestudenten Elina Jurvelin Börjesson.

Hon tror att det kan ha påverkat hennes val och idag har hon valt att sluta med preventivmedel. Samtidigt ser hon också att det finns fördelar och har även sett klipp där unga har pratat om de mer positiva effekterna.

– Det har varit tjejer med tunga menstruationer och då har det lättat, säger Elina Jurvelin Börjesson.

”Vet inte vad man ska tro på”

Informationen och åsikterna är många likaså klippen på sociala medier och Amanda Dittlau kan tycka att det är svårt att urskilja vad som stämmer och inte.

– Man vet inte vad man ska tro på, säger Amanda Dittlau.

Hon tycker att det är bra att det pratas om preventivmedel men att problemet blir när desinformation sprids.

– Kan bli farligt i långa loppet att fel information sprids eller att man inte får veta hela bilden, säger Elina Jurvelin Börjesson.

I klippet nedan berättar forskaren om hennes oro kring att unga tjejer och kvinnor matas av negativa bieffekter av preventivmedel.

En delad bild med två sektioner. Den vänstra sektionen visar ett par personer som står nära varandra, med fokus på deras händer som håller mobiltelefoner. Den högra sektionen visar en person i en selfiesituation, med en neutral bakgrund.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Therese Johansson, forskare på Uppsala universitet, känner en oro kring att unga tjejer kan bojkotta preventivmedel. Foto: SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.