Det var under våren 2021 som marinarkelogerna på uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge län skulle leta efter vrak. Istället hittade de den tidigare okända spärranläggningen från 1100-talet.
– Jag kände ju att nej, här ska inte vara något. Så när vi kom upp och de frågade om vi såg något svarade vi ”nej men däremot en väldigt massa pålar! Hundratals!”, säger Jim Hansson.
Viktig pusselbit i Blekinges historia
Fyndet har en stor betydelse för Blekinges historia då den visar på livsvillkoren under den politiska tid när Danmark och Sverige tog form som nationer.
– Att de anlagt så stora och omfattande anläggningar visar på områdets betydelse. Man kan anta att det varit verksamhet där redan från slutet av vikingatiden, säger Jim Hansson.
Inte första fyndet
Det är inte det första fyndet av spärranordningar i Blekinge som upptäcks utan det har hittats tidigare, några är från tidig medeltid.
– Jag skulle inte bli förvånad ifall vi hittar flera pålspärrar i Lyckebyfjärden senare, det var ju en orolig tid då som sagt, säger Jim Hansson.
Pålarna består främst av ek som har kluvits, en metod som bygger på att fibrerna i träet inte sågas av, vilket antagligen gjort att de hållit så länge.
Vad är en spärr?
En spärranordning, ofta även kallad för pålspärr är en träkonstruktion som användes för att hindra fartyg att segla in i till exempel en hamn eller att passera en strategiskt viktig farled.
Vanligtvis var spärrarna konstruerade med hjälp av stående träpålar på sjöbotten som stack upp och slutade strax under eller ovanför vattenytan.
Anläggningen kunde kompletteras med försänkningar, bommar eller kättingar. Hur dessa anlagts är oklart men det finns en beskrivning av Olaus Magnus från 1550- talet hur man tillverkat anordningar för att slå ner pålarna på botten från isen.