- 16 december 2013: Vattenverket Brantafors i Kallinge stängs efter att det kommunala bolaget Ronneby Miljöteknik upptäckt förhöjda halter av det nu förbjudna ämnet PFAS (poly- och perfluorerade alkylsyror) i dricksvattnet.
- Våren 2014: Provtagningar på boende i området visar på kraftigt förhöjda halter av PFAS-ämnen i blodet. Flera studier kring hälsoeffekterna av PFAS börjar genomföras, vid bland annat Lunds och Göteborgs universitet.
- 27 november 2014: Försvarsmakten tar på sig ansvaret för att PFAS-ämnen hamnat i dricksvattnet. Det kommer från brandskum som använts på deras övningsplats på flygbasen F17 sedan 1980-talet.
- 5 mars 2015: Drabbade Kallingebor bildar PFAS-föreningen, vars syfte är att ställa ansvariga till svars genom en rättsprocess.
- 15 juni 2015: Regeringen avslår PFAS-föreningens ansökan om bidrag för att utreda hälsoeffekterna av de förhöjda PFAS-halterna.
- 14 augusti 2015: PFAS-föreningen lämnar över skadeståndskrav till Försvarsmakten.
- 2 mars 2016: En regeringsutredning riktar stark kritik mot myndigheternas arbete kring PFAS-skandalen.
- 30 maj 2016: Försvaret har utrett hur deras anställda påverkats av användandet av brandskummet. Utredningen offentliggörs dock inte.
- 20 juli 2016: PFAS-föreningen, med dess 174 medlemmar, lämnar in en stämningsansökan mot Ronneby Miljöteknik. De anser att det är kommunens ansvar att se till att dricksvattnet är tjänligt. De väljer att inte stämma Försvarsmakten.
- 15 juni 2017: De båda parterna möts i rätten för första gången. Båda är överens om att frågan bör lyftas till Högsta Domstolen, för att avgöra vilken lag som ska tillämpas.
- 26 juni 2017: Blekinge Tingsrätt beslutar att skicka ärendet direkt till Högsta Domstolen.
- 13 december 2017: Högsta Domstolen beviljar prövningstillstånd
- 14 juni 2018: Högsta Domstolen beslutar att Miljötekniks leverans av kommunalt dricksvatten omfattas av produktansvarslagen.
- 27 juli 2019: PFAS-föreningen vill att Ronneby kommun stämmer Försvarsmakten på grund av förgiftat dricksvatten. Men Ronneby kommun har inga planer på att följa uppmaningen.
- 18 november 2019: Det visar sig att flera av myndigheterna kände till riskerna med PFAS-ämnen, enligt en granskning från Sveriges Radios program Kaliber.
- 4 februari 2020: Regeringen kräver att Försvarsmakten tar fram en handlingsplan över hur PFAS-förorenade platser ska hanteras. Handlingsplanen ska vara klar senast den 1 juni.
- 1 juni 2020: De PFAS-förorenade områdena går inte att sanera, skriver Försvarsmakten i en handlingsplan till Försvarsdepartementet.
- 10 september 2020: Runt 160 Kallingebor står som målsägande i det civilrättsliga målet. Under rättegången kommer det att avgöras om kommunen har något skadeståndsansvar gentemot de drabbade. Men sent inlämnad bevisning ledde till att förhandlingarna skjuts upp till februari 2021.
- 12 oktober 2020: PFAS-föreningen anklagar kommunen för att ha ljugit och mörkat om vilka kontakter de haft med forskarna på Arbets- och miljömedicin, inför att bevisningen som sköt upp rättegången lämnades in.
- 25 november 2020: Tingsrätten beslutar att Miljöteknik inte får lämna in någon ny bevisning efter 8 januari, då de kan antas försöka fördröja rättsprocessen.
- 8 februari 2021: Rättegången inleds på nytt.
- 13 april 2021: Tingsrätten meddelar sin dom – Ronneby kommun ska kompensera de drabbade för personskador.
- 20 december 2022: Hovrätten river upp tingsrättsdomen – och Ronneby kommun är inte längre skadeståndsskyldiga.
- 3 maj 2023: Högsta domstolen prövar PFAS-målet. Prövningstillståndet innebär att hovrättens dom kan rivas upp – en dom som gav kommunen rätt.
- 5 december 2023: Högsta domstolen ändrar hovrättens dom – och förklarar att PFAS-föreningen har rätt till skadestånd för de personskador som uppstått.
Detta har hänt i PFAS-fallet
Vem är det egentligen som har ansvar om invånare dricker giftigt eller förorenat vatten ur kranen? Frågan har aktualiserats efter turerna PFAS-ärendet i Kallinge.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.