Hör mer om hur Region Blekinge tänker kring sitt suicidpreventiva arbetet under coronapandemin. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Vården befarar: Psykiska ohälsan kan öka efter pandemin

Uppdaterad
Publicerad

Den psykiska ohälsan kan öka efter pandemin. Region Blekinge diskuterar nu hur vårdens preventiva arbete kan behöva omprioriteras i coronakrisens spår.

Att det psykiska ohälsan kan öka efter pandemier finns det forskning på. Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP) har också uppmärksammat problematiken.

Omprioritera suicidprevention

I Region Blekinge har man nu diskussionen uppe huruvida den plan man tidigare gjort för det suicidpreventiva arbetet i länet kan behöva omprioriteras.

Suicidpreventiva dagen 2020

– Vi har lyft det, att vi kanske måste omvärdera det här lite grann nu efter pandemin. Kanske måste vi rikta insatserna mot specifika grupper, eller jobba extra mycket med informationsinsatser, säger Annika Mellquist på hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Annika Mellquist vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen Foto: SVT

Hon säger att man är medvetna om att pandemier och kriser påverkar den psykiska hälsan.

– I pandemins spår vet vi till exempel att flera har förlorat arbetet, att många varit svårt sjuka och att en del tvingats isolera sig och då levt väldigt mycket ensam. Jag tror att vi behöver vara väldigt proaktiva och prioritera de här grupperna nu, säger Annika Mellquist.

Hon säger också att man från vårdens sida befarar att det här i värsta fall också kan leda till ett ökat antal självmord.

– Det är inte osannolikt att det skulle kunna komma om vi inte klarar de förebyggande insatserna.

Förebyggande arbete

Regionen har ett samarbete med länets kommuner samt den regionala föreningen för Psykisk hälsa (NSPH) när det kommer till arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention i Blekinge.

– Det vi försöker göra i vår region är att få igång riktigt konkreta satsningar. Utbildar människor i mötet med människor – att man ska våga ställa frågor om det här och våga lyfta ämnet.

De jobbar också med att ha en tydlig kedja för vilka insatser som ska sättas in när det upptäckts att någon behöver hjälp.

– Ska man våga ställa frågan så är det också viktigt att man vet vad man ska göra med det svaret man får.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt

Kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår så dåligt att det känns outhärdligt, eller om du har allvarliga självmordstankar eller självmordsplaner. Var inte rädd för att be om hjälp!

Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101. Alla dagar, dygnet runt.

Bris – Barnens rätt i samhället för dig under 18 år på telefonnummer 116 111 eller chatt. Alla dagar 14.00-21.00.

Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80. Alla dagar klockan 21.00-06.00.

Jourhavande präst nås via 112. Alla dagar klockan 21.00-06.00.

SPES – Riksförbundet för SuicidPrevention och EfterlevandesStöd 020-18 18 00. Alla kvällar 19-22.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.

Det finns också exempelvis chattjourer, rådgivningslinjer och samtalsgrupper för anhöriga. Se en längre lista med telefonnummer och kontaktuppgifter här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Suicidpreventiva dagen 2020

Mer i ämnet