Följ med fäbodbrukaren Anna Nordén till slåtterängen vid Kläbergets fäbod i Gagnefs kommun. Hon är en av de som har ängshö att förmedla till djurägare.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Följ med fäbodbrukaren Anna Nordén till slåtterängen vid Kläbergets fäbod i Gagnefs kommun. Hon är en av de som har ängshö att förmedla till djurägare. Foto: Johan Lundahl/SVT

Anna vill ta tillvara på mer ängshö: ”Veterinärkostnaderna minskar”

Uppdaterad
Publicerad

Anna Nordén i Dala-Floda har under flera år arbetat för att ta vara på så mycket ängshö som möjligt. Hon hoppas nu att fler ska vara vilja ta vara på det.

– Man får slita hund för det med krattning och så vidare, men det är det värt, säger Anna som är utbildad jägmästare och fäbodbrukare.

Anna och hennes samarbetspartner har tagit hand om slåtterängar i fem år. De slår både sina egna marker och andras. Hon hoppas nu att fler ska börja ta del av ängshö som foder.

Vill inte slänga bra mat

– Jag vet att det finns djurägare, kaninägare till och med, som köper importerat hö trots att det finns så mycket som slås på fäbodarna.

En stor anledning till att Anna vill slå gräset med lie är att det bevarar och bidrar till artrikedom, vilket i sin tur gör att höet blir nyttigare för djuren.

Nyttigare hö förr

– Farmor och farfar slog samma åkrar som vi nu gör. De sparade ängshöet till vintern och när de behövde extra boost till korna innan kalvningen.

Enligt Anna behåller höet mer energi, näring och vitaminer när det får växa långsamt och slås.

– Vi har till och med sett på våra djur att veterinärkostnaderna minskar. Så vi blandar också ängshö i vårt vanliga foder, säger Anna Nordén.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.