Simhallen, byggd 1974, fyller alltså 50 nästa år. De senaste åren har åldern gjort sig påmind – läckage har uppstått i omgångar via infästningarna på lamporna nere i 25-metersbassängen. I källaren har år av kloridpåverkan fått bitar av att betong att lossna runt bassängen och sprickbildningar har uppstått i golv och väggar på flera ställen i byggnaden.
– Vi har varit i kontakt med konstruktörer som tittat på byggnaden och som menar att det finns ingen som helst risk för personskador. Men vi måste vidta åtgärder för att inte få ytterligare försämring i bland annat armeringen, säger Kristofer Abrahamsson, projektledare på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.
Utreder alternativen
Hedemora är inte ensamma, flera kommuner runt om i Sverige står inför dyra investeringar när deras badhusanläggningar, byggda på 60- och 70-talet, sjunger på sista versen.
För ett år sedan fick den förra majoriteten igenom i fullmäktige att det skulle byggas en ny simhall för runt en kvarts miljard. Men det beslutet har det nya styret rivit upp och krävt att få fler alternativ presenterade. Just nu utreds två andra alternativ som ska presenteras i höst för politiken.
I klippet: ”Det är därför vi har hjälm” – häng med ner i simhallens källare.
Fakta: Simhallar i svenska kommuner
Sverige har 290 kommuner. Över 50 av dem saknar simhall eller undervisningsbassäng inomhus trots att det står i läroplanen att alla barn ska lära sig simma 200 meter innan de går ut årskurs 6.
Många av de befintliga anläggningarna är dessutom byggda på 1960- och 1970-talet och i stort behov av upprustning för att kunna fortsätta användas.
Det planeras också nybyggen av simhallar och badanläggningar för minst fyra miljarder kronor i Sverige under de närmaste åren.
Det visar en enkät som gjorts av SVT till landets samtliga kommuner. Av de 290 kommunerna svarade 160. Övriga kommuners svar har inhämtats från respektive kommuns hemsida.
Här är kommunerna som saknar simhall:
Askersund, Bengtsfors, Bollebygd, Båstad, Dals-Ed, Degerfors, Eda, Ekerö, Filipstad, Färgelanda, Gagnef, Gullspång, Götene, Hammrö, Habo, Hjo, Härryda, Högsby, Kil, Kinda, Laxå, Lekeberg, Lessebo, Lilla Edet, Ljusnarsberg, Malung-Sälen, Malå, Munkedal, Mörbylånga, Norberg, Nykvarn, Orust,, Skinnskatteberg, Skurup, Smedjebacken, Storfors, Sunne, Svalöv, Svedala, Söderköping, Tanum, Tjörn, Torsås, Vaxholm, Vännäs, Ydre, Årjäng, Åstorp, Åtvidaberg, Älvkarleby, Öckerö, Ödeshög.
Fakta: Simkunnighet minskar bland svenska elever
Sju procent av eleverna i årskurs 6 läsåret 2021/2022 kunde inte simma 200 meter. Jämfört med 2014 har andelen simkunniga minskat med två procentenheter. Det innebär att ungefär 8 300 elever som lämnade mellanstadiet i juni inte kunde simma inför sommarlovet.
Skolverkets undersökning visar också att elevsammansättningen på skolorna har betydelse för andelen simkunniga elever. På skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar klarar 89 procent av eleverna betygskriteriet i simning, jämfört med 95 procent på skolor med bättre förutsättningar.
Mer än hälften av lärarna i uppföljningen tycker att det är en utmaning att få till simundervisningen. En fjärdedel av lärarna uppger att det finns stora utmaningar med tillgång till tider i simhallen, att erbjuda extra simundervisning för elever som behöver samt transport till och från simhallen. En femtedel uppger att det finns stora utmaningar med elever som inte kommer till simundervisningen.
Om simning i grundskolans läroplan
Simning ingår i ämnet idrott och hälsa i grundskolan. Från och med mellanstadiet ingår även badvett, säkerhet och hantering av nödsituationer vid vatten i undervisningen. För betyget E i grundskolan ska eleven kunna simma 200 meter i en följd varav 50 meter på rygg.
Källa: Skolverket
