En fjällräddare som har liknande arbetsuppgifter tjänar mer än dubbelt så mycket som en brandman och inom fjällräddningen råder ingen brist på personal.

– Till fjällräddningen är det nästan kö för att ha beredskap, säger brandmannen och fjällräddaren Mikael Palm.

Mikael Palm är en av brandmännen i Transtrand som fortfarande jobbar kvar. Men inga styrkor är kompletta vid stationen i dag.

En tredjedel av brandmännen fattas i Transtrand, rekryteringskrisen gör att ofta är endast två personer i jour och det är ett hot inte minst mot trafiksäkerheten i turistområdet strax söder om Sälenfjällen.

– Olyckorna här är ofta allvarligare. Vi har turistvägarna både mot Malung och Mora och här är det ofta höga farter. Det känns otryggt att då inte ha rejäla resurser, säger Mikael Palm som arbetat i tio år som brandman.

Lönen försvårar rekryteringen

Nu krävs ordentliga åtgärder för att lösa krisen. Han menar att lönen är en stor anledning till att nästan ingen vill bli deltidsbrandman i dag. Under jourtiden tjänar de knappt 22 kronor i timmen.

– Ersättningen för en deltidsbrandman är ju inte skälig. Det gör att det är svårt att rekrytera till exempel från industrin där många tjänar bra i dag, säger Mikael Palm.

Förutom brandman är han också fjällräddare sedan tolv år tillbaka. Redan i dag tjänar han mycket mer på det uppdraget och från den första april får fjällräddare 45 kronor i timmen under beredskap alltså mer än dubbelt så mycket som en brandman får.

Det gör fjällräddaruppdraget mycket mer attraktivt i dag.

–  Fjällräddningen löser beredskapen. Det är nästan kö där. Där är ju ersättningen skälig till skillnad från inom räddningstjänsten, säger Mikael Palm.

Och han jämför också med de kommunala fastighetsskötarna som också har jour ibland. En sådan tjänar runt tusen kronor mer i veckan än en brandman gör – för att med en timmes varsel kunna rycka ut om det blir fel i någon fastighet.

– Vi har fem minuters varsel. Inom den tiden ska vi vara på stationen och kanske åka ut och rädda liv. En fastighetsskötare har en timme på sig för att åka ut och kanske stänga av en vattenkran. För det tjänar de tusen kronor mer i veckan än vad vi gör. Det säger sig själv att det är något stort fel, säger Mikael Palm.

Måste höja statusen

Och problemet med att hitta brandmän gäller inte bara här utan i stora delar av landet.

– Det är ett systemfel. Man har alldeles för länge litat på att det ska vara en kall att bli brandman. När det gäller till exempel lärare pratas det ju mycket om att lönen måste höjas för att höja statusen i yrket. Det hör man aldrig om brandmän, säger Mikael Palm.