Det är en årlig tradition i Våmhus att sjätteklassarna på skolan i en veckas tid får lära sig att göra antingen hårarbete eller Våmhuskorgar på skoltid. På så vis försöker hantverkarna rädda kvar hantverkstraditionen i bygden.
– Det är fruktansvärt viktigt, säger Jan Matsson, ordförande för korgmakarföreningen i Våmhus och kursledare, som menar att några yngre blivit korgmakare efter kurserna i skolan.
Sjätteklassaren Elise gör smycken av hår
Eleverna har fått välja mellan korgar och hårarbete – Elise Bennberg har valt det sistnämnda.
– Det är roligt att veta vad man gjort förr, säger Elise om hantverket när hon försöker trä en hårslinga runt en träkula som ska bli en brosch.
Bärkorgar och hårsmycken – se mer från hantverkslektionerna i videoklippet ovan
KORGAR OCH HÅRARBETEN
Hårarbete, där människohår görs till smycken, började när allt färre använde peruker i slutet av 1700-talet och där perukmakare fick hitta nya sätt att tjäna pengar på. I Våmhus lärde sig kvinnor hårhantverket och hundratals kvinnor från byn reste då runt i norra Europa för att sälja hårarbeten. Under 1900-talets början blev hantverket mindre populärt, men det lever än idag.
Våmhuskorgar har funnits i bygden sedan början på 1800-talet och var också en viktig handelsvara som framför allt män tidigare ägnade sig åt. Korgen är flätad av handkluven furuspån av rakväxt fura.
Källa: Myrans hemslöjd, Visit Dalarna samt Våmhus korgmakarförening
