Hur skolorna ska stötta särbegåvade elever skiljer sig mycket från kommun till kommun. I Smedjebacken har man nu beslutat att bättre stötta de elever som är särskilt begåvade. Riktlinjerna handlar om att lärarna i samtliga skolor ska få mer kunskap och med det kunna upptäcka särskild begåvning och anpassa undervisningen.
”Förstår snabbt nya saker”
Maja Höök som går i årskurs sex på Hagge skola har extra lätt för matematik och svenska. Utöver den vanliga undervisningen får hon extra hjälp ungefär en gång i veckan hos en specialpedagog.
– Språk är lite svårare för mig, både engelska och tyska. Men i matten förstår jag ganska snabbt nya saker och det är väldigt enkelt att läsa och skriva, säger Maja Höök.
Mer långtråkigt förut
Hon upplever att lärarna är engagerade och ger henne uppgifter som är utmanande och på hennes nivå. Riktigt så var det inte förut, innan riktlinjerna, menar hon.
– Då var det ganska långtråkigt. Det är bra att man inte bara satsar på de som har det svårt, utan också på de som har det lätt. Men oftast ber jag om hjälp om jag behöver. Sen kan jag ha ganska höga krav på mig själv vilket kan vara jobbigt, säger Maja Höök.
Förutom Smedjebacken är det bara Leksands kommun i Dalarna som har gemensamma riktlinjer för särbegåvade elever, enligt SVT Nyheter Dalarnas enkät.
I videon: Se när Maja skriver prov i naturkunskap – och hör hennes tankar om att Hagge skola redan har riktlinjer.
Vad är Särbegåvning?
• Det finns inte någon enhetlig definition av gruppen särskilt begåvade elever.
• Särbegåvning är inte heller en diagnos.
• Att vara särskilt begåvad kan för vissa innebära att man blir hemmasittare om man inte får rätt stimulans i skolundervisningen.
Källor: Anita Kullander och Regeringen.