Trots att straffskalan sträcker sig upp till sex månaders fängelse för rattfylleri får in princip ingen fängelse för brottet. Foto: Gorm Kallestad och Jessica Gow TT Nyhetsbyrån

Extremt få döms till fängelse för rattfylla

Uppdaterad
Publicerad

I höstas kördes en 14-årig flicka i ihjäl av en bilist i Orsa. Bilisten dömdes till 2,5 års fängelse för bland annat grovt vållande till annans död. Han hade tidigare dömts för rattfylla 14 gånger. I två av de fallen dömdes han till fängelse.

Så ser det också ut i hela landet. Knappt en promille av de som döms för rattfylleri av normalgraden hamnar i fängelse. När det gäller grovt rattfylleri döms 51 procent till fängelse.

Vi har tittat på Brottsförebygganderådets (BRÅ) statistik för lagföringsbeslut när det gäller rattfylleri och grovt rattfylleri från 2010 till 2017.

Under den perioden upprättades 45 233 lagföringsbeslut, alltså domslut, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser när det gäller rattfylleri. Endast 39 av dem ledde till fängelsedom. Det är inte ens en promille.

Hur kunde det hända?

Detta trots att straffskalan sträcker sig från böter upp till 6 månaders fängelse.

Fler får fängelse för grov rattfylla

När det gäller grov rattfylla döms lite fler än hälften till fängelsestraff.

Under perioden 2010-2017 upprättades 30 684 lagföringsbeslut gällande grovt rattfylleri. 15 278 av besluten ledde till fängelsedomar.

”Förolämpning”

I vår öppna granskning av återfallsförbrytare möter vi många som tycker att straffen känns som en förolämpning mot det allmänna rättsmedvetandet.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF, menar att den rådande lagstiftningen är otillräcklig.

– Vi måste ställa högre krav på trafikanterna och en bra signal är rejäla straff, säger Hans Moberg, vd på NTF i Dalarna.

Men Erik Svensson, universitetslektor i straffrätt vid Uppsala universitet håller inte med. Han anser att rattfylleribrotten döms hårt i jämförelse med andra brott.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Hur kunde det hända?

Mer i ämnet