Fäbodkulturen är en levande tradition som innefattar allt från djurhållning och betesmarker till mattraditioner och musik. Beslutet om att kulturen skrivits in i listan över mänsklighetens immateriella kulturarv fattades under tisdagen på Unescos möte i Paraguay.
– Alla som stödjer fäbodkulturen ska idag sträcka på sig och känna stor stolthet över utnämningen, säger Peter Helander, ordförande i Förbundet Svensk Fäbodkultur.
”Visar hur kultur rör sig över gränser”
Sverige och Norge har gemensamt nominerat fäbodkulturen till listan.
– Det är mycket glädjande att det svenska och norska fäbodbruket nu tagits upp av Unesco. Det är särskilt glädjande att detta erkännande ges gemensamt till två nordiska länder, vilket tydligt visar hur kultur rör sig över gränser och hur traditioner delas av flera länder, säger Maria Wilenius, generalsekreterare på Svenska Unescorådet.
Levande fäbodkultur i flera delar av landet
I Sverige har fäbodbruket varit utbrett framför allt i Värmland, Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen och Jämtland men även förekommit i Uppland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. I dag finns omkring 300 levande fäbodar runt om i Sverige, och flera av dem brukas fortfarande traditionellt, enligt förbundet Svensk Fäbodkultur.
Svenska Kulturarv
• Sverige har sedan tidigare (2021) den nordiska klinkbåtstraditionen på Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Den nomineringen gjordes tillsammans med Danmark, Finland, Färöarna, Island, Norge och Åland.
• I Unescos register över goda metoder för tryggande av immateriellt kulturarv finns sedan tidigare två levande kulturarv från Sverige upptagna: Sagobygden (2018) och Nyckelharpans nätverk (2023).
Det är lätt att förväxla immateriella kulturarv med världsarv, som är platser, orter eller miljöer som på ett unikt sätt vittnar om jordens och människans historia. Det finns idag 1223 världsarv i 168 länder. I Sverige har vi 15 världsarv.
Källa: Förbundet Svensk Fäbodkultur
