I dag inleddes rättegången mot den man från Rwanda som står åtalad för folkmord under 1994. Det är den första rättegången med åtalspunkten folkmord som påbörjats i Sverige.
Kammaråklagare Magnus Elving beskrev idag hur 54-åringen, en utbildad civilingenjör och lektor på universitet, varit en ”informell ledare på lägre nivå för unga extrema hutuer”. Att han innehade skjutvapen förstärkte hans ledande position.
Brottsrubriceringarna som mannen står åtalad för är folkmord, mord och försök till mord mot en folkgrupp, tutsi, med avsikt att förgöra den helt eller delvis. Massaker för massaker redogjordes för i rättssalen. 54-åringen rörde inte en min, rapporterar TT.
Mannen misstänks ha deltagit i massakrer på åtta olika platser under 1994 där tiotusentals dödats.
Medger att han befunnit sig i närheten av massakrerna
Den åtalade medger i dag att han i några fall befunnit sig i närheten av vissa av platserna där massakrerna skulle ha skett, men säger att han inte gjort något.
Mannen själv nekar till brott och försvarsadvokaten Tomas Nilsson anser att vittnesmålen inte är tillförlitliga.
Eftersom mannen är svensk medborgare prövas brottet i Sverige. Efter fredagens inledande yrkanden från parterna kommer åklagaren Magnus Elving under fyra dagar att redogöra för sin sakframställning. Rättegången planeras pågå i sex månader.
Omfattande bevisning
– Det är en omfattande bevisning och över 40 vittnen som ska höras, och det tar tid, sa åklagare Magnus Elving till SVT strax innan rättegången inleddes.
Rättegången kommer att inledas och avslutas i Stockholm, däremellan kommer rätten att åka till Rwanda.
– Vi kommer åka runt till olika brottsplatser i Rwanda under tre veckors tid och hålla ett antal förhör där nere, sa Magnus Elving.
De 19 målsägarna i fallet – offer som ska vittna – begär mellan 244.000 och 359.000 kronor i skadestånd plus ränta räknat från 1994, meddelade deras biträden. Det är för kränkning, sveda och värk men också i något fall vanställning och förlust av fingrar.
Folkmord är det grövsta brott som finns och för att åtalspunkten ska hålla måste åklagaren lyckas bevisa att den åtalades gärningar ingick i planen att utrota tutsiminoriteten.
Försvarets linje är att det är svårt att bevisa kaotiska händelser som inträffat långt bak i tiden och att beskyllningarna kan vara resultat av påtryckningar.