Detta var Aftonbladet först att rapportera om. En av de som lämnade sina ordinarie stationer var Mikael Jansson på räddningstjänsten i Ludvika.
– Jag var där och jobbade, och om jag är en av de som drabbas av detta så tycker jag att det är väldigt snett. Det var många deltidsbrandmän och frivilliga från företag som var där, och ute i skogen fanns det inga matlådor, säger Jansson till SVT Dalarna.
Långa arbetsdagar utan matraster
Mikael Jansson vet inte själv om han kommer att drabbas av förmånsbeskattningen men arbetssituationen var likartad för de flesta som arbetade, oavsett uppdragsgivare.
– Vi åkte ut fyra på morgnarna och kom tillbaka elva-tolv på natten. Var man riktigt lycklig hade man fått äta någon gång på den tiden, men man var inte direkt mätt, konstaterar han.
Frivilliga bjöd på mat
Mikael Jansson menar att fokus låg på att släcka branden istället för att ta paus för att åka iväg och äta matlådor.
– Vi fick inte ens mat alla dagar. Det vi åt var framför allt sådant som vi blev bjudna på från butiker och frivilliga i förbifarten, frågan är ju då om man ska beskattas även för det?
Alla kostnader ersätts av arbetsgivarna
Senare under eftermiddagen förtydligar MSB att inte alla brandmän och arbetare kommer att få kuvert från MSB, utan att det endast gäller cirka 100 tillfälligt anställda på myndigheten. I övrigt är det upp till varje brandkår och organisation hur skattelagstiftningen efterlevs.
Enligt MSB kommer dessutom de som förmånsbeskattas att bli ersatta för alla omkostnader med skatteavdrag eller lönetillägg, men det innebär en hel del extra administration för de inblandade.
Förmånsbeskattning – så fungerar det
- ”En förmån uppkommer i princip så snart arbetsgivaren bekostar en privat levnadskostnad åt en anställd”, lyder informationen på Skatteverkets hemsida.
- Enligt lagen ska arbetsgivaren göra ett avdrag motsvarande värdet av förmånen, till exempel en måltid eller ett boende som arbetsgivaren bekostar.